Globalisering
Globaliseringen uppstod
efter andra världskriget då världshandeln ökade markant när länderna tvingades samarbeta för att kunna bygga upp sina samhällen igen. En definition av begreppet är
att moderna kommunikationer knyter samman länders ekonomi, kultur, politik och
miljö. Handel mellan länder och samhällen har i princip alltid funnits, men
inte i samma skala som det gör idag och detta beror till en stor del på den
tekniska utvecklingen som bidrar till att det är väldigt enkelt för oss
människor att ta kontakt med resterande världen samt importera och exportera
varor och tjänster.
Det finns olika
fördelar med globaliseringen och många menar att det är positivt att importerade varor kan bli
mycket billigare eftersom fler då har råd att konsumera. Självklart är det bra för en familj med dålig ekonomi men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de som producerat varan med största sannolikhet fått en väldigt låg lön för ett hårt arbete. En annan
konsekvens är att vi människor sällan behöver sakna varor i våra butiker eftersom i princip allt finns året runt då man kan köpa saker som har importerats från andra länder. Det blir även enklare att kommunicera och få information från omvärlden tack vare globaliseringen, vilket innebär att vi kan ta del av
nyheter och annan information som är viktig. Olika transporter för oss
människor och varor effektiviseras och utvecklas hela tiden eftersom flera vill
kunna erbjuda det bästa och därmed ständigt satsar på att utveckla saker och
ting. Detta gäller självklart inte enbart transporter utan i princip alla företag
som vill försöka konkurrera ut andra företag som erbjuder liknande varor och tjänster.
Demokratiska idealer sprids även mellan länder vilket resulterar i att fler länder blir demokratiserade och därför även bättre platser att leva på.
Många anser att västvärlden är de enda som tjänar på globaliseringen eftersom i-länder ofta väljer att ha sin produktion i u-länder då det blir mycket billigare. Det skapar fler
jobbtillfällen i de länder där befolkningen är som fattigast, vilket resulterar
i att U-länder blir allt mer beroende av I-länder och deras produktion. Det är även så att de företag som har råd väljer att ta tillgångar
från till exempel Afrika för att sedan exportera det till resterande världen. Många länder har inte en ekonomi som tillåter de att investera i
fabriker och då passar folk med mer pengar gärna på att använda sig av deras tillgångar.
En annan positiv konsekvens är att fattigdomen har
minskat lite tack vare globaliseringen. Detta beror på att fler arbeten skapats, men det innebär inte per automatik att det är bra jobb. Lars Magnusson
publicerade artikeln ’’Globaliseringen är inte utom kontroll’’ i SvD 2008-07-07
där han skriver ”Den skapar nya rikedomar och nya möjligheter för
investeringar. Vinsterna fördelas inte jämbördigt utan tillfaller vissa grupper
och klasser.”. Globaliseringen innebär att företag kan etablera sig på växande
marknader och därmed gå mycket mer i vinst än om de endast hade haft
konsumenter i ett land. Men precis som Lars Magnusson skriver, är det vissa personer som
tjänar på globaliseringen – de som tillhör de högre klasserna.
EU-kommissionen
gjorde en undersökning under år 2015 som visar att det går att koppla en
femtedel av den ökade levnadsstandarden under de senaste trettio åren till
globaliseringen. [1] Andreas
Malm publicerade 2009-12-11 artikeln ”Den ojämna byteshandeln” i DN där han
berättar att U-länder måste producera flera olika varor som bomull, nickel och
olja för att kunna jämföras med länder där bilar, mjukvara och
mobiltelefonisystem produceras. Utöver den ökade produktionen måste de även
offra mer arbetstid och ännu mer slit, till skillnad från I-länderna som även har
bättre arbetsförhållanden.
Klimatet
påverkas onekligen väldigt mycket av globaliseringen, både positivt och
negativt. Globaliseringen och urbaniseringen har resulterat i att miljön
försämrats väldigt mycket – inte minst tack vare all export och import. Det
faktum att i princip alla länder använder sig av naturresurser som till exempel
olja har fått konsekvensen att den snart kommer ta slut, om inte förbättring
sker inom en snar framtid. Samtidigt har globaliseringen också bidragit till att fler
länder har uppmärksammat miljöfrågor och kunnat diskutera åtgärder samt
lagstiftningar vilket innebär att allt tolkas ur flera olika perspektiv samt att mer vetenskap sprids.
Det går att
konstatera att globaliseringen medför både positiva och negativa konsekvenser.
Självklart är det jättelätt att som individ påstå att man vill att globaliseringen minskar, men då är frågan om man är redo att ge upp vissa varor och
tjänster som man förbrukar i vardagen. Globaliseringen
är negativ på det sättet att det i princip bara är de med en god ekonomi som
vinner på det, även om det nu skapar fler arbetstillfällen. De arbeten som
skapas är i många fall väldigt dåliga och även om de som arbetar tycker att det
är bättre än ingenting, så anser jag att det är hemskt att vissa arbetar under
så pass hemska förhållanden medan deras chefer tjänar massvis med pengar på dem.
Däremot innebär globalisering också att forskningen inom medicin och dylikt
hela tiden utvecklas vilket räddar flera liv årligen samtidigt som det bidragit
till en ännu mer utvecklad teknik och att fler länder har demokratiserats. Det är svårt att säga att globalisering enbart är dåligt eftersom det bidragit till en stor utveckling i många samhällen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar