Globaliseringen vi ser idag är absolut inget nytt, handel
mellan olika länder har skett i århundrade. Dock tog globaliseringen fart
under industriella revolutionen och ökade i två omgångar till efter
revolutionen. Den första skedde precis efter andra världskriget då länderna var
i behov att återuppbyggnad och ekonomiskt samarbete. För att underlätta utbyte
av varor sänkte man då tullavgifter och bestämde fasta växelkurser. Den andra
vågen skedde runt slutet på 70-talet på grund av It-tekniken som kommit att
utvecklas enormt. Det IT gjorde var att man nu enkelt kunde ”handla” och byta
varor via internet och allt blev mer effektivt. Snabbare transportmetoder
uppkom också såsom containrar som minskade lastningskostnader med 97%.[1]
Tittar vi på hur mycket globaliseringen kommit att öka i
dagsläget så står globaliseringens export för 25% i hela världen år
2007 från att ha varit 7% år 1950. Vilket är en väldigt hög ökning för en sådan
kort period och ger stora framsteg men även en del nackdelar.
Många fördelar med globaliseringen är att vi kan tex dricka
en café latte året om eller köra våran exklusiva Peugot med bensin i tanken på
de hala nordiska vägarna. Vi kan helt enkelt förgylla vår vardag med saker vi
inte skulle kunnat göra annars om globaliseringen inte fanns. För Sverige kan
inte producera bensin, kaffe eller göra Peugots, allt detta måste Sverige
importera medan Saudi-Arabien exporterar bensinen, Kenya exporterar kaffet och
Frankrike exporterar vår bil.
Globaliseringen har även gjort att många U-länder fått fler
möjligheter då de har fått ta del av de andra ländernas kunskap och teknik.
Tittar vi tex på Indien som är ett U-land så har stora it-tekniska framsteg
skett där vilket har gjort att den ekonomiska utvecklingen i landet ökat,
mycket på grund av it-teknikens framväxt och lättillgänglighet.
Alla dessa punkter visar globaliseringens positiva
inverkan men tyvärr kommer globaliseringen även med en del icke-positiva
punkter.
Många anser att globaliseringen skapar en väldigt stor
konkurrens mellan företag, vilket kan leda till att företagen vill vara snabba
och vara först med allt för att få vinst. Detta i sin tur kan göra att
företagen skippar att tänka på miljön när de producerar sina varor då de är
billigare och snabbare vilket gör att naturtillgångar och miljön blir lidande.
En del forskare anser att de ser ett sammanband mellan den ökande
globaliseringen och de lidande klimatförändringarna.
Men den största nackdelen med globaliseringen är att den
skapar orättvisas mellan länderna, visst den skapar bra tillväxt men
fördelningen av tillväxten är tveksam. Klyftan mellan rika och fattiga växer
och de fattiga länderna blir utnyttjade av de rika länderna. Ett sätt de
fattiga länderna blir utnyttjade på som Malm[2] skriver
är att de fattigare länderna måste exportera så mycket mer för att gå med vinst
än vad de rika länderna behöver. Sedan en till ofantlig nackdel med
globaliseringen är att de rikare länderna inte bryr sig att produktionen av
deras varor sker i ett av de fattigare länderna och hugger ner deras regnskog
och förorenar deras luft vilket är ett grovt hot mot miljön och människor.
Globaliseringen har alltså två sidor en som är fantastisk
och en som inte är det och behöver lösas. Det ska inte vara accepterat att du
kan köpa kaffe på ICA och människorna som odlade det här kaffe bara får 1% av
vinsten och samtidigt skövlas deras regnskog, men samtidigt vill inte Sverige
stänga sina gränser med flera ton av pappersarbete för rättvisa. Så vad är
svaret egentligen? Vad behövs göras för att globaliseringen inte ska stanna av
då den gynnar länders ekonomi men samtidigt vara rättvis? Frågan är om det ens
finns ett prefekt svar eller om allt handlar om kompromisser.
Av Julia Andersson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar