Saga Adolphsson: bostäder

Bostadsbrist

Jag intervjuade Jan Lorichs som är planeringsstrateg och arbetar på Salems kommun. Mitt fokusområde var bostadsbristen i Salem, men även i övriga Sverige, samt det tillfälliga flyktingboendet som har öppnat upp i Salem.

Bostadsbristen har blivit allt mer märkbar och fler människor, både unga och gamla, har svårt att hitta en bostad. Även om det har börjat byggas fler bostäder under de senaste åren för att försöka minska bostadsbristen, så saknas det fortfarande väldigt många bostäder. Ungdomarna, studenterna och de nyanlända är de som drabbas mest av bostadsbristen vilket beror på olika faktorer.

Jan Lorichs berättade att allt fler människor väljer att flytta ut till mindre kommuner en bit ifrån storstäderna för att sedan åka kommunalt/bil till jobben. Det är något som kan resultera i långa resvägar samt negativa konsekvenser för miljön, men samtidigt är det bättre än att vara utan tak över huvudet. Däremot blir det ibland för långa resvägar vilket innebär att näringslivets utveckling påverkas negativt eftersom företag, speciellt de mindre, får det svårare att rekrytera folk på de platser där det råder väldigt hög bostadsbrist. Stockholmsregionen är en väldigt globaliserad del av världen vilket betyder att det behövs arbetskraft till företagen, och det är därför oroväckande att Stockholm dras med ett otroligt stort bostadsunderskott eftersom det påverkar många företag som vill kunna utvecklas samt anställa fler personer.

En annan faktor som bidrar till att det är svårt att hitta en bostad är att man inte har råd. Finansinspektionen sänkte lånetaket år 2010 och man får numera låna max 85% av sin bostads värde vilket innebär att det finns ett krav på 15% kontantinsats. Om en bostad skulle kosta 1,2 miljoner kronor skulle man därför bli tvungen att betala 180000 kronor, vilket är en väldigt hög summa för många. Samtidigt som man är tvungen att ha mer pengar tillgodo, finns det även en stor brist på jobb, vilket är något som försvårar denna situation ännu mer. Många förstagångsköpare har inte en tillräckligt stadig inkomst för att få ta ett lån vilket ofta beror på att de har svårt att hitta ett jobb och komma in ordentligt på arbetsmarknaden.

Bostadsbristen är så stor som den är nu eftersom bostadspriserna ökar samtidigt som det byggs för få bostäder jämfört med i vilken takt befolkningen ökar. Det anländer väldigt många till Sverige nu och därför öppnar många flyktingboenden upp som tillfälliga boenden. I Salem har man öppnat upp så att ungefär 80 flyktingar kan bo i idrottshallar, men detta är bara tillfälligt. Om några månader kommer flyktingboendet att stängas ner och Jan Lorichs berättade att man inte riktigt vet vart flyktingarna kommer ta vägen därefter men att det finns planer på att ordna ett mer permanent flyktingboende i framtiden. Utöver det så har man påbörjat ett stort bygge i Rönninge (som tillhör Salems kommun) där b.la. 85 bostadsrätter samt 30 hyresrätter ingår och detta ska enligt planen bli klart under år 2018. Det är dock inte menat att dessa lägenheter ska vara anpassade för en speciell grupp som ungdomar eller de nyanlända samt deras ekonomi, vilket märks med tanke på att den största delen är bostadsrätter som kostar för mycket för många.

En annan anledning till bostadsbristen är byggjättarnas höga avkastningskrav samt att man väljer att bygga få lägenheter och sälja väldigt dyrt för att kunna få ut en så hög vinst som möjligt. Dessa företag vill inte bygga mycket och riskera att förlora pengar när de vet att de kan bygga lite och behålla sina stora vinster tack vare vetskapen att de som kan köpa, kommer att köpa en bostad ändå trots att det är överpris då det inte finns något annat alternativ.

Om man vill undvika att bli bostadslös kan man ställa sig själv i en bostadskö, gärna så tidigt som möjligt, eftersom att det då finns en större chans att man får en bostad. Idag ligger väntetiden för att få en lägenhet på ungefär 8 år i Stockholm. Denna väntetid är självklart kortare om man inte befinner sig i storstaden där det är mest attraktivt att bo, men det är ändå bra att ställa sig i kö så fort som möjligt för att öka chanserna att hitta ett boende snabbt. Man kan även försöka hitta en lägenhet tillsammans med en kompis, för att minska kostnaderna och detta kan man göra genom t.ex. kombo.

En annan lösning för att minska bostadsbristen är att staten bör investera mer pengar i byggandet och även i arbeten. Genom att investera pengar i arbeten och bedriva en arbetsmarknadspolitik så kommer fler människor att kunna tjäna pengar och därmed även ha det något enklare att faktiskt ha råd med en bostad, förutsatt att det nu byggs fler bostäder. Om fler människor kan arbeta så kan de även betala skatt vilket är positivt för vårt välfärdssamhälle. Man kan även försöka att utveckla infrastrukturen ännu mer så att det blir smidigare för folk att bo i förorterna och ändå arbeta i städerna. Detta kommer resultera i att städerna, där de flesta företagen etablerar sig, får tillgång till mer välutbildade personer. Man kommer då kunna bygga ännu mer i förorterna och ändå få tillgång till arbetskraft i städerna också.

Miriam: Arbetsuppgift 8

Arbetsuppgift 8:

Jag kommer fokusera om ungdomar som inte kan flytta till sitt egen lägenhet på grund av bostads problem och att det finns inte tillräckligt bostad och vad gör de då?

Det finns 300 000 ungdomar som söker hem och vill flytta till sitt egen lägenhet men fler tvingas att bo kvar hemma.

 Det behövs också bygga 20 000 bostäder varje år. Det blir svårt för ungdomar för att det blir brist på hyresrätter och bostadspriserna resulterar ska öka vilket betyder att ungdomar måste ta lån.

Då de som drabbas hårdast av detta är ungdomar och låginkomsttagare som inte har råd med en bostadsrätt.

Det finns många orsaker till att det inte byggs tillräcklig med bostäder år att de byggbara platserna begränsas av de meningsskiljaktigheter som råder. En orsak till är att byggandet har blivit dyrare, vilket gör att små byggföretag konkurreras ur av de stora byggföretagen.

Detta kan påverka stadens tillväxt och utvecklingen, för att det finns många som tvingas söka sig till andra orter för studier och arbeten, vilket på sikt leder till att andelen högutbildade i staden minskar.

Långa kötider tvingas ungdomar att ta del av den svarta bostadsmarknaden.

Ungdomar som inte har flyttat till sitt egen lägenhet tvingas i dessa fall till att bo hemma längre eller att som inneboende hos någon. Detta resulterar i att självständighetsutvecklingen hämmas.

Ungdomar kan göra ingenting, det som de kan göra är att vänta.

Men för att lösa stort problemet det finns många olika förslag:

1)   Man kan bebygga gammal hamn och industriområden, Stockholm behövs projekt som innebär att man bygger bostadsområden ovanpå exempelvis stora trafikleder och spårområden, då kan man ta vara på områden som annars splittrar staden.

2)   Ungdomar som ger sig ut i arbetslivet och invandrare som saknar utbildningen behöver också en boende då ett byggande ab hyresrätter kommer underlätta för hårt ungdomar och de andra.

3)   Det finns stor potential för att bygga bostäder i många av de nära kommunerna men utan samarbeten med.

Det betyder att ungdomar som vill flytta till sitt lägenhet kan göra ingen ting, de måste bo hemma med sin familj och vänta.

Jag har intervjuat en tjej som går på gymnasiet, hon är 18 år och bor hon nu med hennes familj. Hon säger att hon kan ingenting bara vänta.

 Det känns dåligt för att jag vill ha min egen lägenhet så när mina kompisar kommer det är bättre för att kunna sitta och prata och för att det går inte att inte ha mitt egen lägenhet hela mitt liv, säger hon.

Det som jag kan göra är att vänta men jag hoppas att problemet av bostaden ska fixar som snart som möjligt för att det finns många andra unga som väntar det ät inte bara jag som väntar.

Besök redan imorgon!

Tumbagymnasium

tisdag 24 november 2015

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det bra!

Långt tillbaka i tiden – någon gång i slutet av september – beställde jag ett besök av Landsorganisationen (LO) som jag senare glömde! För några timmar sedan fick jag ett mejl som fick mig komma ihåg den avtalade tiden! Det är imorgon!

Det innebär att imorgon tar vi emot två personer (tror jag) som skall informera oss om facklig verksamhet. Jag hoppas att det går bra.

Jag vet att ni skulle arbeta vidare med det pågående arbetet under morgondagen men samtidigt vet jag att ni har även fredagen på er. Jag hoppas att det ordnar sig och min glömska inte påverkar resultatet av ert arbete negativt.

Jag kommer att bjuda in även den andra gruppen jag har i Samhällskunskap 2 så ni kommer att bli några fler än vanligt.

Ha det så bra.

Vi ses imorgon,

Nader Sani

Absolut svnesk!

Tumbagymnasium
fredag 20 november 2015

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint!

Igår gick första delen i en dokumentserie på Svt som jag önskar att ni alla ser. Här kommer länken till programmet. Det är knappt en timme och jag vill att ni tittar på det. Sedan kommer vi att diskutera innehållet på en av våra lektioner under kommande vecka:
http://www.svtplay.se/video/4834452/absolut-svensk/absolut-svensk-sasong-1-avsnitt-1?start=auto

Jag önskar er alla en underbar helg.

mvh
Nader

Ett par nyttiga dokument om bostäder!

Tumbagymnasium

Fredag 20 november 2015

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det bra!

Här kommer ett par nyttiga dokument om bostäder som jag hoppas att ni ska ha nytta av både när det gäller intervjuer ni håller på med och när det gäller arbetet som ni ska sätta ihop under kommande vecka:

1)     Sidorna 227 till och med 229 i vår grundbok i Samhällskunskap 2, Forum:

https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XVWhGOE1KNHhVNE0/view?usp=sharing

2)     Sidorna 92 till och med 100 i boken ”Din ekonomi & framtid”:

https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XVnpuLTJVbjlzSDA/view?usp=sharing

Lycka till med era intervjuer!

Ha det så bra.

Vi ses,

Nader Sani

Praktisk intervjuteknik

Håkan Jonsson, Luleå tekniska universitet

Praktisk intervjuteknik

En intervju är ett sätt att ta reda på information av någon eller några personer  genom att ställa frågor. Intervjuer är samtal och förutsätter direktkontakt mellan  intervjuare och intervjuad (kallad respondent). De kan ske öga mot öga men lika  väl över telefon eller nätet.

1. Bakgrund
Såväl journalister, poliser som forskare använder intervjuer i sitt arbete men  med olika syften. Nyhetsreportern vill kanske göra ett inslag till ett  nyhetsprogram på TV som snabbt ger tittarna rätt information medan  poliskonstapeln intervjuar vittnen för att göra en förundersökning i ett  brottsmål. Forskaren undersöker ett fenomen och vill hitta viktiga samband som  till slut ska bli en vetenskaplig rapport. Anställningsintervjuer, läkares intervjuer  av patienter och utfrågningar i domstolar är andra exempel på situationer där  intervjuer används för att ta reda på något.  Intervjuer är så vanligt förekommande att man kan förledas tro att de är lätta att  genomföra men så är det inte. För ett gott resultat behöver man dels planera i  förväg och dels ha koll på de psykologiska faktorer som alltid påverkar under  själva intervjun. Sen får man förstås också endast svar som man frågar, så det  gäller att tänka efter noga då man formulerar sina frågor så inget lämnas åt  slumpen.

2. Att genomföra en intervju
Genomförande av en intervju är en kombination av improvisation och  förberedelser. Bra intervjuare är lyhörda för hur intervjun utvecklar sig, och  anpassar den allt eftersom. De har också förberett sig väl så att de har en röd  tråd att hålla sig till. Dessutom dokumenterar de flitigt så att de kompenserar för  den naturliga glömska som alltid inträder en stund efteråt.  Ytligt sett går en intervju till så här:
 • Intervjuare och respondent träffas, eller ser på annat sätt till att få direktkontakt, så de kan föra
en dialog.
 • Den som intervjuar ställer frågor utgående från sin intervjuplan.
 • Respondenten svarar fritt och intervjuaren ställer kompletterande frågor  i den utsträckning som detta behövs för att klarlägga.
 • Intervjun avslutas.

2.1 Intervjuplan
Det är omöjligt att intervjua förutsättningslöst eftersom vi alla bär med oss unika  livserfarenheter och har olika personligheter. Intervjuaren kommer därför att  påverka respondenten och dennes svar. Detta är ett problem som dock kan  lindras genom att man tänker igenom ramförutsättningarna ordentligt och gör  dem klara för respondenten i förväg.  Till varje intervju ska finnas en intervjuplan som listar frågor och frågeområden  samt beskriver dessa ramförutsättningar. Intervjuplanen innehåller områden  (vad) som ska betas av och i regel en lista med konkreta frågor. Till frågorna kan  man också ha förberett uppföljningsfrågor. Dessutom beskriver planen hur intervjun ska göras och var. Ramförutsättningarna delas enligt Lantz [5] in i a) själva intervjusituationen (t ex  lokalen och tid) och b) sammanhanget (t ex syftet med intervjun). Genom att  vara tydlig med ramen för respondenten minskar man nervositeten under  intervjun som därför tenderar att gå bättre. Med en genomtänkt plan minskar  man också behovet av efterarbete.  Intervjuplanen ska, baserat på Lantz [5] och Jacobsen [4], ge svar på följande:
1. Vem intervjuar och vem är respondent?
 • Detta är alltså grundfakta. Inkludera kontaktinformation, titlar mm.
2. Vilken relation finns mellan er?
 • Klasskamrater? Student och lärare? Chef och medarbetare?
 • Denna punkt är för att kunna vara tydlig mot alla med under vilka  förutsättningar du intervjuar.
3. Var ska intervjun ske ‐ i vilken lokal ‐ och hur är lokalen dukad ‐ utrustad,  möblerad, inredd?
 • Målet är att se till att skapa lugn och ro.
 • Rummet bör vara neutralt vad gäller utsmyckning t ex prydnadssaker,  tavlor, tapetmönster, mattor etc. Håll möbleringen enkel och trevlig.Belysningen och ljudnivån ska inte störa. Lyser t ex solen i ögonen på  folk?! Hörs hissljud då och då? Rumstemperaturen ska vara behaglig.
 • Undvik att skapa situationer där det kan bli ett ”vi och dom”.
4. När på dagen ska intervjun ske och under hur lång tid?
 • Se till att alla kan komma i tid och att man inte behöver stressa under  intervjun.
5. Vad är syftet med intervjun?
 • Varför gör du den?!
6. Hur är intervjuns upplägg, hur tänker du genomföra den och vad tänker  du fråga om?
 • Identifiera först frågeområden.
 • Lista sedan frågor inom varje frågeområde samt (eventuellt) följdfrågor  du redan innan vet att du vill ställa.
 • Bestäm ordningen mellan frågorna.
 • Lägg upp intervjun enligt trattmodellen (se nedan).
7. Vilka bakgrundsfakta utgår du från?
 • För att överhuvudtaget kunna intervjua och ställa vettiga frågor måste  man ibland läsa på om ämnet i förväg.
8. Hur ska intervjun dokumenteras?
 • Alla rekommenderar att man antecknar medan intervjun pågår. Ganska  snart efteråt går man igenom anteckningarna och fyller i sånt man  missat eller vill förklara för sig själv. Använd pennor med olika färg så  att det går att skilja ut orginalanteckningarna från annat.  Antecknar man under tiden finns risk för att respondenten påverkas av  hur man antecknar. Att spela in intervjun innebär merarbete (efteråt  måste man lyssna igenom allt ännu en gång) och risk för ökad  nervositet. Ska däremot delar av intervjun återges ordagrant senare, t  ex i en rapport, är inspelning nästan ett måste.
9. Hur ska etiska frågor att behandlas?
 • Kommer t ex respondenten att få vara anonym om den vill det? Hur  kommer känsliga uppgifter som kan råka komma fram komma att  behandlas? Har respondenten rätt att påverka slutresultatet (rekommenderas inte)? Får respondenten granska frågorna i förväg? Utgår någon ersättning till respondenten? (Vanligtvis inte och direkt  olämpligt om det kan påverka svaren.).
10. Vad förväntar du dig för slutsatser och resultat av intervjun?
 • Hur ska resultatet användas?
11. Sker återkoppling till respondenten efteråt? I så fall, hur?
 • Blir det en rapport eller en presentation som respondenten kan ta del  av?

2.2 Genomförande
Det vanligaste sättet att genomföra en intervju på kallas trattmodellen [2, sid. 30‐ 39]. Poängen med modellen är att skapa en lugn och naturlig intervjusituation  och säkerställa att man får användbara svar. Modellen delar upp en intervju i sex  delar. Modellens namn syftar på att den leder till en intervju som börjar öppet (med fria frågor), blir mera fokuserad i mitten, och sen åter blir öppen igen i  slutet1. Vi presenterar steg helt kort.  ‐‐‐                                                         1 Trattmodellen beskrivs utförligt i en separat bilaga du får ut på papper. Läs  den.
Steg 1
Börja med att göra klart ramarna som anges i din intervjuplan för respondenten.  Förklara vem du är, hur intervjun kommer att gå till, hur den dokumenteras och  hur den ska användas. Du kan också göra detta innan själva intervjun startar för  att respondenten inte ska behöva gå och oroa sig. Skapa förtroende. Du behöver  förstås inte ta upp allt i din plan utan använd ditt omdöme.
Steg 2 De första frågorna är öppna vilket leder till fria, kanske utsvävande, svar. Lyssna  och låt respondenten tala. Ställ uppmuntrande frågor som ”Hur då?”, ”Intressant,  fortsätt!”, ”Berätta gärna mer!” osv. Undvik ifrågasättande frågor som ”Varför?”
Steg 3 Här konkretiserar du och börjar fråga om detaljer. Det kan vara detaljfrågor du  förberett men var också beredd på att fråga mer om sånt som råkar komma upp  under intervjun och som du tycker är relevant. Att fråga efter faktastöd eller  beskrivningar passar här.
Steg 4 Här närmar du dig slutet och passar på att kontrollera några av de uppgifter du  fått reda på. Du ber t ex om mera exakta svar på frågor som är centrala i  intervjun. Ett sätt är att sammanfatta med egna ord och höra efter om du  uppfattat rätt. Se bara upp så att intervjun inte utvecklas till ett obehagligt  förhör.
Steg 5 Nu är intervjun nästan över och du gör en snabb sammanfattning av dina  anteckningar och berättar fylligare mer om vad syftet med intervjun är. Låt  respondenten fråga om sånt som är oklart.
Steg 6 Intervjuns slutpunkt där du tackar för dig och berättar vad som händer härnäst.  Fråga om det går bra att du återkommer om något är oklart eller behöver  kompletteras.  ‐‐‐ Observera! Har man flera frågeområden upprepar man de mellanliggande stegen (2 och 3). De inledande och avslutande tas bara en gång vardera (i början och i  slutet av intervjun).  Observera också! Det är normalt att gå ifrån trattmodellen då och då under  intervjun(!) Det svåra är att veta när det passar att göra detta. Gör man fel  riskerar man att förstöra intervjun. Ett besvärande faktum är att trattmodellen  tyvärr inte heller är någon garanti för att den ska bli bra – men den är en god början.

2.3 Psykologiska faktorer
Konsten att intervjua är konsten att förstå och hantera samspelet med  respondenten. Det kan lätt uppstå en spänd situation vid intervjun. Dels känner  ni kanske inte varandra dels är syftet oklart för den intervjuade, som kan vara  orolig för att framstå som t ex dum och okunnig. Referenserna innehåller  mängder med insiktsfulla råd för att undvika detta. Varför? Det finns för det första alltid en risk att respondenten inte svarar som det är utan  som den tror att intervjuaren vill och som den tror att det förväntas.  Anledningen behöver inte vara en medveten vilja att ljuga eller förvränga  sanningen utan kan bero på ren artighet, rädsla att svara fel, omtanke att  underlätta för den som intervjuar, ansträngning att svara som en person i den  ställningen borde svara, oförmåga att berätta om känsliga saker osv.  För det andra får man alltid svar som man frågar. Ställer man ofullständiga eller  tvetydiga frågor som kan förstås på flera sätt får man oanvändbara svar. Ställer  man utmanande och kanske aggressiva frågor kan den intervjuade känna sig  hotad, vägra svara, medvetet mörka väsentliga fakta eller rent utav avbryta  intervjun. Det gäller att tänka efter innan så man inte hamnar i sådana  situationer.  Som intervjuare gäller det att undanröja dessa anledningar till problem.

3. Efterbearbetning
Hur man sen använder dokumentationen (anteckningarna, ljudinspelningen,  filmen man tagit, foton mm) beror förstås på vad det ska bli för slutprodukt.  Framförallt i vetenskapliga sammanhang, och snarare inom humaniora och  samhällsvetenskap än inom natur‐ och ingenjörsvetenskap, finns metoder  utvecklade för att argumentera baserat på intervjusvar. När forskare genomför  intervjuer ställs höga krav på den vetenskapliga metoden för att resultatet ska gå  att lita på. Forskningen ska ju resultera i vetande.

Referenserna innehåller en god startpunkt för sådan efterbearbetning. Vi har  presenterat grunderna för hur man intervjuar och gett några praktiska råd som  undanröjer i vart fall de viktigaste groparna och svårigheterna man kan hamna i  som intervjuare. Frågan om efterbearbetningen lämnar vi medvetet öppen.

4. Referenser:
[1] Jan‐Axel Kylén, Att få svar. Bonnier Utbildning AB, 2004.
[2] Jan‐Axel Kylén, Fråga rätt vid enkäter, intervjuer, observationer och läsning.  Kylén Förlag AB, 1994.
[3] Wärneryd m fl, Att fråga – Om frågekonstruktion vid intervjuundersökningar  och postenkäter. SCB, 1990.
[4] Jan Krag Jacobsen, Intervju – Konsten att lyssna. Studentlitteratur, 1993.  [5] Annika Lantz, Intervjumetodik. Studentlitteratur, 1993.                                                        

Källa: http://www.sm.luth.se/csee/courses/d0015e/media/pagaende/Intervjuteknik.pdf

Så här gör du en intervju

Så här gör du en intervju 

Här är tredje lektionen i vår journalistskola. Denna gång handlar det om den svåra konsten att intervjua.
Intervjun är både en journalistisk arbetsmetod för att samla in fakta och en journalistisk form.
Det finns många typer av intervjuer från den allra enklaste fråga-svar-intervjun till rejäla djupintervjuer.
Arbetet med en intervju kan man dela upp i följande moment:
 Förberedelse
 Samtalet (själva intervjun)
 Utskrift
 Kontroll
Det första man bör göra som journalist är att förbereda sig. Det handlar om att ta reda på så mycket som möjligt om den person eller det ämne som intervjun ska handla om. Läs klipp, kolla i biografiska handböcker, prata med grannar, vänner, anhöriga och arbetskamrater. Det kallas på journalistspråk "att göra research".

"Det finns bara en stjärna i en intervju - och det är inte du!" John Sawatsky Journalist

Sen är det dags att sätta ihop några bra frågor. Ett vanligt nybörjarfel är att skriva ner en massa frågor på ett papper. Sen sitter man under hela intervjun och är nervös att man inte ska få ställa alla sina frågor. Och då lyssnar man inte på vad intervjupersonen säger.
Det är bättre att ha 5-6 bra frågor med sig och ställa dem. Sen lyssnar man uppmärksamt och ställer bra följdfrågor.
Det är inte hur många frågor man ställer som är poängen utan hur effektiva de är.
En bra intervju ska vara som ett samtal, inte något förhör. Gå inte ut för hårt och provocera inte. Det viktigaste är faktiskt att lyssna. Både på det som sägs och det som inte sägs.
Ställ bara en fråga åt gången. Börja gärna med en fråga som den du intervjuar har lätt att svara på. Det är ett bra sätt att komma igång.
Undvik frågor som bara ger ja- eller nej-svar. Det är den intervjuade som ska säga saker - inte journalisten! Styr inte svaren, men styr intervjuns idé och uppläggning. Låt inte den intervjuade ta över kommandot.
Var noga med anteckningarna, men anteckna bara det som är intressant, tillför något nytt och berör ämnet.
Försök träna upp minnet Sägs något som du tycker är så viktigt att du vill citera - det vill säga upprepa exakt vad personen sa - måste du anteckna ordagrant.
När du skriver ut intervjun är frågorna i allmänhet av underordnad betydelse. Därför finns det ingen anledning att ha med dem i den färdiga artikeln. (Undantaget är fråga-svar-intervjuer)
Vi brukar säga: "Frågorna har journalisten med sig till intervjun - det är svaren läsaren vill ta del av."

Källa: http://mediecenter.aftonbladet.se/skola/skola3.php

Tänk på detta när du gör en intervju

Att intervjua hör till vardagsmaten för en copywriter. I veckan som gått har jag gjort närmare tio intervjuer, både på telefon och ansikte-mot-ansikte. Av många skäl föredrar jag att träffas och prata – om tiden finns. Förutom det spännande i att träffa människan bakom orden blir samtalet mer avslappnat, strukturerat och fokuserat (eftersom jag slipper att vara halvt upptagen med att anteckna). Jag har samlat en drös med goda råd för dig som ska till att göra en intervju:

FÖRARBETE 
Gör din hemläxa. Ta reda på så mycket som möjligt om den du ska till att intervjua. Att vara väl förberedd inger förtroende, visar på intresse och gör att den du intervjuar blir mer öppen och tillmötesgående. Det gör också att du inte behöver ställa faktafrågor eller uppenbara frågor, utan kan gå direkt på de mer intressanta och genomtänkta frågorna. Använd dina förkunskaper och fråga till exempel: "För tre år sedan var ni 50 anställda. Idag är ni bara 20, men omsätter dubbelt så mycket. Vilka är de viktigaste förklaringarna till den utvecklingen?"

Få ordning på frågorna. När du har samlat dina frågor: sortera dem i ämnesområden, och strukturera dem i en ordning som du tycker är lämplig. Det finns egentligen inga rätt och fel här; det viktiga är att du slipper hoppa fram och tillbaka mellan frågor som hör ihop. (Läs mer under Ställ frågorna i "rätt" ordning)

Ha koll på namn och nummer. Jag har för vana att överst på mitt frågedokument skriva ner namn, titel och telefonnummer till den jag ska intervjua. Det är egentligen rätt självklart; du får ofta fråga efter personen i receptionen (att då stå och tveka inger inget vidare förtroende), och ibland kan du tvingas ringa i sista stund (om du har svårt att hitta dit eller haft oturen att fastna i rusningstrafiken).

UNDERARBETE 
Ställ frågorna i "rätt" ordning. Jag brukar börja intervjun med en bred och vänlig fråga om något som intervjupersonen känner sig bekväm att prata om (ofta om sig själv eller den verksamhet hon eller han sysslar med). Det ger en bra introduktion, får igång den du intervjuar och ger dig uppslag till ytterligare frågor. Sedan brukar intervjun rulla på (men kom ihåg att det är du som styr samtalet!). Jag brukar avrunda med enklare frågor som kräver korta svar, och slutligen kontrollera att jag fått tillfredsställande svar på mina frågor.

Anteckna inte (eller väldigt sparsamt). Jag använder iTalk Proför att spela in mina intervjuer. Det fungerar strålande och gör att jag slipper fokusera på att anteckna, och mer uppmärksamt kan lyssna och ställa vassare följdfrågor. En tänkbar variant är att du spelar in allt och antecknar vissa viktiga punkter i intervjun – det förenklar när du senare transkriberar materialet.

Var tyst och lyssna. Din uppgift är att ställa frågor, lyssna uppmärksamt och ställa följdfrågor. Hittade du nyckelordet i meningen du just läste? Just det, lyssna. Och som du känner till är orden bara en del när vi människor kommunicerar; var därför uppmärksam på kroppsspråket, mimiken, tonfallet och det som finns "mellan raderna". Om du vågar vara tyst och lyssna kommer intervjupersonen (i åtta fall av tio) också att berätta lite mer än du faktiskt frågade om, och de orden kan visa sig vara guld.

Visa när du inte förstår. Det är okej att inte förstå. Och det är viktigt att visa det (eller säga det rakt ut). Då får den du intervjuar möjlighet att förenkla och förklara på nytt. Det är bra mycket bättre än att du ler vackert och avslutar intervjun utan att riktigt ha förstått. Min ledstjärna här heter Sören Blanking. Han skriver i Guldägg & beska droppar: Trots att jag själv betraktar mig som närmast en teknisk idiot har jag alltid haft lätt för att prata med tekniker och suga juicen ur dem – jag förklarar att jag ingenting begriper. – Nu är jag tio år, säger jag, och nu ska du förklara för mig vad du håller på med och hur det fungerar och varför och sen skall jag klä det i ord för miljoner 10-åringar!

Avsluta vänligt. Berätta att du har ställt de frågor du önskat, och ge sedan den du intervjuar en möjlighet att lägga till om det är någonting helt centralt som du missat att fråga om. Förklara också vad som blir nästa steg, kanske något i stil med: "Jag kommer att skriva samman en text om detta, och skickar den till dig inom ett par dagar för att du ska få möjlighet att korrigera eventuella missuppfattningar eller faktafel." Det skapar trygghet.

EFTERARBETE 
Skriv snabbt. Försök att plita ner dina intryck och tankar medan de ännu är färska. Men hasta inte över ett första utkast till din intervjuperson. Prova olika ingångar och vinklingar, och skriv med liv och lust. Då brukar det bli riktigt bra.

Ha ryggrad. Den du intervjuar kommer alla gånger ha minst ett par synpunkter på din text. Försök hitta en balans mellan att ändra utan att ifrågasätta och att envist slåss för dina ord. Skriv tillbaka och förklara vad du valt eller inte valt att ändra i texten, och – detta är viktigt – förklara varför du gjort som du gjort. Lär dig försvara din text utan att använda näbbar och klor.

Källa: http://pleasecopyme.se/2007/11/tank-pa-detta-nar-du-gor-en-intervju/

100 år sedan Joe Hill avrättades i USA

Torsdag 19 november är det 100 år sedan Joe Hill avrättades i USA. Du kan läsa mer om den svensk-amerikanske agitatorns liv här.http://www.alltomhistoria.se/artiklar/joe-hill-1879-1915/

Samma dag visar tolv biografer över hela landet Bo Widerbergs film om Joe Hill. Filmen följs av ett livesänt samtal mellan huvudrollsinnehavaren Thommy Berggren och författaren Göran Greider som är aktuell med en ny bok om Hill.

Läs mer om arrangemanget här:http://www.panora.se/events/joe-hill-live-sant-samtal

Artikel i DN

Flemingsberg
måndag 16 november 2015

Hej!

Jag hoppas att ni har det fint.

Här har ni länken till en mycket bra artikel som publicerades i dagens DN. Läs!
https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5Xd1NoNjd6Yjd0RE0/view?usp=sharing

mvh
Nader Sani

Arbetsuppgift 8: Bostäder

Arbetsuppgift 8: Bostäder

Bostadsfrågan är bland de hetaste inrikespolitiska frågor i Sverige. Många hävdar att det byggs få bostäder, fel bostäder och på tok för dyra bokstäver. Nästa arbetsuppgift vi ska ha inom ramen för ”Samhällskunskap 2” i samarbete med ”Ljud” är bostäder.

Förarbete:

Lyssna först på följande ljudfil i grupper på två eller tre:

http://jagvillhabostad.nu/2015/01/varfor-ar-det-sa-tyst-om-bostadsfragan/

Läs sedan detta dokument:

http://ungdomsparlamentet.stockholm.se/sites/default/files/bostadsutskottet_motion.pdf

Ägna några minuter att i grupp diskutera det ni har hört och läst. Ställ frågor och kritiskt granska det ni har hört.

Titta gärna på aktuella artiklar om bostäder. En del sådana finns här till höger på bloggen under era namn.

Arbetet – Välj ett spår!

Sedan gäller det att du orienterar dig om frågan och senare välja spår. Vad vill du arbeta med när det gäller bostadsfrågan? Här har ni några förslag:

1.     Vad gör politiken centralt (på Riksdagsnivån och regeringsnivån) för att bidra till att vi hittar en lösning på frågan? Vilka eventuella förslag läggs fram för att lösa frågan? Du skulle kunna vända dig till någon i Civilutskottet, bostadsförmedlingen eller massmedia!

2.     Vad anser politiker i din hemkommun om bostadsfrågan? Vilken fråga anser politikerna vara de mest intressanta frågorna? Vad gör politiker för att lösa frågan? Här kan du prata med en politiker. Välj gärna en politiker som arbetar med bostadsfrågan eller är intresserade av frågan?

3.     Hur hett är bostadsmarknaden? Hur mycket kostar en bostadsrätt respektive en villa/hus där du bor? Hur mycket blir månadskostnaden om köparen finansierar köpet genom lån? Hur mycket går månadskostnaden upp i fall det blir obligatoriskt att amortera lånet? Hur mycket mer får köparen betala i månaden i fall räntan höjs från nuvarande historiskt låga nivå med två respektive fyra procent? Vad händer om ränteavdraget tas bort eller fasas ut? Här skulle du kunna prata med en mäklare eller en bankman.

4.     Ränteavdraget har diskuterats livligt under senare tid och många har tagit fram förslaget om att slopa eller fasa ut ränteavdraget som en viktig förändring för att staten skall kunna lösa av de finansiella problemen. Ränteavdraget kostar staten cirka 30 miljarder varje år och därför är det viktigt att få rättsida på det. Vad är ”ränteavdraget”? Varför har det införts? Vad händer om ränteavdraget fasas ut eller slopas? Vilka vinner, vilka förlorar? Här är det många som skall kunna intervjuas. Varför ska du inte kunna vända dig till skatteverket, finansdepartementet eller finansutskottet?

5.     Här i Stockholm har vi åtminstone ett par tusen bostadslösa. Varför blir man bostadslös? Hur lever man som en bostadslös? Vilka ansträngningar görs för att dessa personer får en bostad? Vad gör man under tiden? Du skulle kunna prata med någon bostadslös, någon som arbetar inom ramen för frivilliga hjälporganisationer (Röda korset, Stadsmissionen, Frälsningsarmén med flera), någon som arbetar för tidskriften ”Situation Stockholm” eller någon politiker eller tjänsteman som arbetar med frågan (exempelvis inom ”Stockholms stad Enheten för hemlösa”).

6.     En annan intressant fråga är hur man skulle kunna lösa bostadsfrågan för människor som nyligen kommit till Sverige? Vilka är de rådande bostadsnormerna? Vad kostar det att ge ett ensamkommande barn och ungdom eller en asylsökande tak över huvudet? Prata med någon som arbetar i Migrationsverket eller din hemkommun.

Arbetsuppgift:

• Välj en fråga att arbeta med (de sex ovanstående frågorna är bra exempel på vad du skulle kunna välja).
• Meddela mig om detta. Enklast är att du tar upp din fråga med mig och sedan anteckna den som kommentar på bloggen.
• Specialläs dig och samla kunskap om din fråga. Skriv ner det viktigaste i det du läser.
• Välj vem du vill träffa och intervjua. Ta kontakt med personen ifråga och kom överens om en lämplig tid för intervju.
• Skriv ner dina frågor. Se till att frågorna är bra, målanpassade och lämpliga. Undvik ledande frågor eller frågor som kan svaras med ett ja eller ett nej.
• Genomför intervjun.
• Sammanställ ditt arbete! Det ska innehålla både en orientering i din fråga, resultatet av din intervju samt dina slutsatser.
• Använd dig av ekonomiska termer och förklaringar i din rapport. Ta hjälp av de ekonomiska teorierna när du analyserar och ger förslag på lösningar.
• Rapporten redovisas först i form av ett skriftligt dokument och sedan i form av aktivt deltagande i ett seminarium.

Tidsramar:

Du får två veckor på dig att genomföra projektet. Din rapport skall vara klar måndagen den 30 november. Vi håller våra seminarier tisdagen den 2 respektive tisdagen den 9 december.

Moa Nilsson: Uppgift 7

 Uppgift 7: Sveriges ekonomi

Moa Nilsson
SA14ME

BNP	Värde på alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
Ekonomisk tillväxt	En ökning av BNP övertid.
Lågkonjunkturer	En period då det är en låg ekonomisk aktivitet samt att många människor är arbetslösa.
Konsumtion	Förbrukning av en vara eller en tjänst.
Investeringar	Att kunna göra ”uppoffringar” för att senare få inkomster i eller andra fördelar.
Export	Varor som säljs till utlandet.
Finanskris	Rubbning i den finansiella marknadens funktion.
Tillväxt	När ens ekonomi gå i vinst.
Finanskris	Allvarlig rubbning i den finansiella marknadens funktion
Avtal	Ensidig eller ömsesidig utfästelse att utföra en viss prestation, t.ex. en överlåtelse av ett föremål eller utförande av en tjänst.
Inkomstskatter	Skatt på en persons samtliga skattepliktiga intäkter.
Kommunala skatter	Skatt där det ingår såväl skatt till kommunerna som till landstingen.
Moms	Kallas den skatt som man betalar till staten när man köper varor eller tjänster.
Punktskatter	Speciella konsumtionsskatter som läggs på särskilda utvalda varor och tjänster, vanligen införd annat skäl än att ge staten inkomst.
Kapitalskatter	skatt som träffar kapital, vare sig det gäller innehav av kapital, förvärv av kapital eller kapitalavkastning.
Budgetpropositionen	Finans ministern överlämnar regeringens förslag till hur staten finanser ska se ut. Denna överlämning sker under hösten.
Vårbudgeten	Finans ministern överlämnar regeringens förslag till hur staten finanser ska se ut. Denna överlämning sker under våren.
Statsbudget	Är en sammanställning över statens planerade inkomster och utgifter under det närmsta kalenderåret.
Budgetsaldo	Skillnaden som uppstår mellan statens inkomster och utgifter.
Överbalanserad	inkomst mer än utgift
Underbalanserad	utgift mer än inkomst
Finansiella marknader	Mötesplatser där pengar förmedlas i olika former (inlåning och utlåning)
Kapitalmarknad	Här handlas det med nationella betalningsmedel (i vårt fall svenska kronor)
Valutamarknad	Här handlas det med internationella betalningsmedel
Värdepapper	Ett enklare sätt att förmedla pengar.
Aktier	Är en andel i ett företag och den som köper aktier köper alltså andelar i ett företag.
Obligationer	Skuldebrev som innebär att den som köper obligationer lånar sina pengar till den som ger ut den.

Diskutera och analysera

1)   Vad kan ett land göra för att få ner den öppna arbetslösheten?

Sverige är ett land som ligger en bit under Eu- genomsnitt. Vi i Sverige ligger på 7,3 %, Grekland däremot som har den högsta arbetslösheten ligger på 25 %. En del förklarningar till att ett land har arbetslöshet hänger ihop med de korta vridningarna i den ekonomiska konjunkturen. Andra har att göra med de mer långvariga omvandlingar som sker av den ekonomiska strukturen. En tillfällig anledning till att arbetslösheten ökar beror på att årstiderna växlar. Exempelvis behöver av snöröjning inte är efterfrågat under somrarna.

Men att förhindra en arbetslöshet kan staten indirekt försöka påverka genom att bedriva ekonomiskt politik. Ett sätt är att dämpa konjunkturgångarna genom att höja eller sänka räntan. En annan möjlighet är att ge företagen goda villkor så att de växer därmed vill anställa fler. Att sänka skatterna för företag eller bygga bredband i glesbygden kan exempelvis ge jobb åt dem som är arbetslösa där.

2)   Hur definierar du begreppet välfärdsstat?

Jag anser att begreppet välfärdsstat är ett land som värnar om varje individ, vare sig om man är rik, fattig eller inte hör till det land man är i. Man ska kunna få mat på bordet, ha en plats att sova på samt ha ett hem att gå till.

3)   Vilka argument finns för höga respektive låga skatter? Hur påverkas välfärdsstaten av en eventuell förändring?

Det är grattis i Sverige att studera på gymnasium och i högskolor, sjukvården är i princip grattis, vår äldrevård är gratis och folk slipper bo på gatan om de saknar inkomst eftersom de kan få ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Allt det här finansieras med skattepengar och för att ha råd med detta måste vi ha höga skatter.
Om vi sänker skatterna minskar skatteintäkterna och då måste välfärdssamhället monteras ned, först och främst drabbas de ekonomiskt svaga i Sverige. Det skapar orättvisor eftersom det finns risk för att högskolorna måste börja ta betalt och då kan bara de välbärgade studera. Det som också kommer att försämras är sjukvården och det drabbar de som inte har råd med privat sjukvård och de som saknar en inkomst. De som saknar en inkomst kommer att ha det mycket sämre eftersom det ekonomiska stödet skulle minskas. Vi måste alltså behålla vårt höga skattetryck för välfärdens och rättvisans skull.

Lägre skatter skulle ge fler arbetstillfällen och ett minskat bidragsberoende detta skulle leda till att fler betalar skatt och bidragsutgifterna minskas drastiskt. Dessutom minskar utgifterna för administrationen av alla bidrag. På så sätt kan man behålla vår välfärd trots ett minskat skattetryck.

4)   Varför har vi svängningar i ekonomin? Hur kommer det sig att lågkonjunktur övergår så småningom till högkonjunktur och tvärtom?

Förr stod klimatet med makten utav ekonomin, bra väder gav goda skördar, medan dåligt väder innebar missväxt och hungersnöd. Numera har den moderna ekonomin till stor del frigjort sig från naturens slump.

Under vissa perioder växer ekonomin så det knakar, medan under andra perioder är ökningstakten betydligare sämre. Vid vissa tillfällen kan tillväxten upphöra, för att till och med gå tillbaka. Men hur kommer det sig?

Under högkonjuturen är efterfrågan hög på varor och tjänster, vilket höjer produkten och ökar sysselsättningen. Mer och mer pengar hamnar i omloppet och driver upp efterfrågan. När ekonomin närmar sig kapacitetstaken uppstår lätt brist på resurser, vilket gör att företagen inte hinner med att producera i takt med den ökande efterfrågan. Detta leder till en “överhettning” av ekonomin som höjer priserna. Efterfrågan har alltså blivit för stor i förhållande till utbudet. Ökande priser och räntor samt en minskad export är några utav de orsakerna till att högkonjunktur mattas av och att ekonomin åter går in i en period av lägre tillväxt. Lågkonjunktur drabbas vi utav. Orderingången minskar då hos företagen, vilket ”kyler av” ekonomin och leder till att investeringar, produktion och sysselsättning så småningom också minskar.  I takt med en sjunkande efterfrågan, kommer inflationstakten också att bli lägre. Så småningom ökar aktiviteten i ekonomin igen och återgå till högkonjunktur.

5)   Vi har pratat om samhällsekonomiska målkonflikter. Finns det metoder för att komma undan konflikter? Vilken del av konflikten skall staten prioritera?

målkonflikter är något som alltid kommer att finnas i en ekonomi. Bara användningen av miljöfarliga ämnen bara kan öka tillväxten idag men gör något ont i framtiden, i långsikt drabbas framtiden negativt. Med detta exempel visar det att det är väldigt svårt att undan gå målkonflikter.

Ett land ska prioritera mest på infrastrukturen, detta på grund utav att när inflationen är låg går arbetslösheten upp. På långsikt går det att hålla de i balans.

6)   Anta att den svenska Riksbanken höjer reporäntan med 0,25 %. Vilka effekter kommer ökningen ha på boendekostnader, inflationen, arbetslösheten och Sveriges utrikeshandel och därmed balansen i utrikesaffärerna?

En räntehöjning gör det mer lönsamt för bankerna att låna ut sina pengar till riksbanken än att låna ut dem till kunderna. Med en höjd reporänta kommer också att höja marknadsräntorna på korta lån. Det betyder dels att alla som har lån med rörlig ränta kommer få högre räntekostnader, alltså mindre pengar över till annat, dels att förre kommer att ta nya lån. Högre räntor gör det mer lockande att spara. Allt det här gör att konsumtionen minskar.

När räntorna stiger och blir dyrare att låna, minskar också företagens investeringar. En höjd reporänta sänker aktiviteten i samhällsekonomin och har därmed en dämpad effekt på inflationen.

Om reporäntan höjs blir det även lockande att köpa svensk valuta. Den utländska efterfrågan på kronor ökar och växelkursen stiger. En starkare krona leder till att det blir billigare att importera varor från utlandet. När importerade varor blir billigare dämpas också inflationen.   

7)   Anta att ett land är på väg in i en lågkonjunktur. Vilka åtgärder kan staten vidta för att stoppa utvecklingen?

Det ett land kan göra för att stoppa en utvecklad lågkonjunktur är att höja bidragen och sänka skatten detta kan man göra för att få folk att handlar mer. Man kan samt öka offentliga arbeten för att få flera människor att jobba, man kan även sänka räntan så att vi handlar mer istället för att spara.   

8)   Anta att ett land är på väg in till en överhettad ekonomi. Vilka åtgärder kan staten vidta för att stoppa utvecklingen?

Landet kan höja räntan som gör att folk vill spara sina pengar stället för att investera pengar. Samt kan man sänka bidragen och höja skatten för att få folk att handla mindre. Man kan även minska offentliga arbeten. 

Uppdrag:

1.      

BNP	3 918 129 kr
BNP per capita	404 000 kr 2014
inflationstakten	-0,2  2014

Arbetslösheten
Botkyrka	5,6% 2013
Huddinge	6,5% 2014
Sigtuna	6,6% 2014
Stockholm	6,6% 2014
Salem	5% 2014
Södertälje	14,6% 2014

Räntor
Inlåning	0%
Utlåning	14,28 % - 12,28 %

Budget	766 miljarder kronor 2009
Budgetsaldo	-72,2 miljarder kr 2014
Statsskuld	1 369 miljarder kr nov/15-15

2.     Det är en osäkerhet i den globala ekonomin och därför tror riksbanken att reporäntan inte kommer att förändras fören under halvåret av 2017.