Victoria Kawesa från Feministiskt initiativ kommer att vara hos oss!

Flemingsberg
onsdag 27 januari 2016

Hej igen ungdomar!

Jag hoppas att ni har sovit gott!

Nu har jag varit igång med att skriva ett par meddelanden och då kan jag lika gärna fortsätta!

Idag kommer Victoria Kawesa från Feministiskt initiativ att vara hos oss och samtala med oss om feminism, främlingsfientlighet med mera. Henne har jag bjudit till SA13SA som har feminism på schemat men jag har bjudit in även er i SA14ME. Lektionen börjar klockan 11:15 och vi kommer att ge henne tid som behövs (och det kan bli upp till två timmar). Hon kommer att vara i Naderoteket.




Jag har även hört av mig till elever i HU13 och/eller SA13GJ som är intresserade och har tid och möjlighet att vara med och lyssna på Victoria och samtala med henne och de andra i gruppen. Vi får se om de kommer.

Ha en bra dag!
Nader

Besök under morgondagen

Tumbagymnasium
Tisdag 26 januari 2016

Hej ungdomar!

Imorgon kommer vi att ha ett besök som jag har sett fram emot. Victoria Kawesa från Feministiskt initiativ kommer att vara hos oss och samtala med oss om feminism, främlingsfientlighet med mera. Lektionen börjar klockan 11:15 och vi kommer att ge henne tid som behövs.

Ha det så bra,
Nader

Isabella Warensce: Uppgift 7 Sveriges Ekonomi

Diskutera och analysera

1)    Vad kan ett land göra för att få ner den öppna arbetslösheten?

Svar: Konjunkturen är det som främst avgör arbetslöshetens utveckling. Men politiker kan försöka få arbetskraften bättre rustad när de dåliga tiderna vänder. Tillexempel genom att se till att de arbetslösa personerna har de kvalifikationer som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det sker då genom satsningar på utbildningsväsendet. Grundskola, gymnasium, både yrkesutbildning och högre utbildning som universitet och högskolor.

2)    Hur definierar du begreppet välfärdsstat?

Svar: Jag definierar begreppet som en regering som ger välfärd eller välbefinnande. Att regeringen är inblandad i medborgarnas liv på alla nivåer.

3)    Vilka argument finns för höga respektive låga skatter? Hur påverkas välfärdsstaten av en eventuell förändring?

Svar: Genom att ha hög skatt gör det så att det är gratis att studera på gymnasiet och högskolor. Även sjukvården är i princip gratis och äldrevården är gratis. Folk slipper bo på gatan om de saknar inkomst, för de kan få ekonomiskt bistånd, med andra ord socialbidrag. För att allt det här ska gå igenom så finansieras det med skattepengar och för att det ska gå igenom fullt ut måste man ha hög skatt.

Om vi däremot har låg skatt så skulle folk med låg inkomst kunna försörja sig utan att behöva komplettera sin inkomst med olika sorters bidrag. Man kan alltså säga att sänkta skatter skulle ge fler arbetstillfällen och ett minskat bidragsberoende. Det skulle leda till att fler betalar skatt och bidragsutgifterna minskas drastiskt. På så sätt kan vi behålla vår välfärd trots ett minskat skattetryck.

4)    Varför har vi svängningar i ekonomin? Hur kommer det sig att lågkonjunktur övergår såsmåning om till högkonjunktur tvärtom?

Svar: Det är alltid svängningar i ekonomin, vad man än har för jobb är det alltid vissa månader då det går sämre än andra. Detta beror på att alla påverkas av varandra. Om vi har en klädbutik som exempel. Under jul har de alltid en mellandagsrea, men vet vi egentligen varför? Jo anledningen är att det är då de har sin lågkonjunktur, och för att fortfarande kunna behålla sin ekonomi så rear de ut en stor del av kläderna för att folket ska kunna ha råd. Och varför skulle folket inte ha råd annars? Jo, för att det är jul och en stor del av lönen har gått åt till att handla julklappar, mat och allt sådant. Det går runt i en cirkel och visar hur beroende vissa är av varandra, och såhär går det för alla någon gång under året.

5)    Vi har pratat om samhällsekonomiska målkonflikter. Finns det metoder för att komma undan konflikter? Vilken del av konflikten skall staten prioritera?

Svar: Det går att komma undan målkonflikter men aldrig till en hel del. Konflikterna kommer alltid ligga kvar till en grund, men det finns sätt att minska dem. De enklaste sätten att hålla sig undan konflikterna är i en planekonomi. Det finns ingen konkurrens i den ekonomin. I en marknadsfri ekonomi kan man även klara sig undan till en hel del då staten inte kan lägga sig i då det inte finns några krav. Staten ska och försöker prioritera den målkonflikten som gör att de flesta blir nöjda, de gör alltså allt för att försöka dämpa konflikterna.

Diskutera och analysera

1)    Anta att den svenska Riksbanken höjer reporäntan med 0,25 %. Vilka effekter kommer ökningen ha på boendekostnader, inflationen, arbetslösheten och Sveriges utrikeshandel och därmed balansen i utrikesaffärerna?

Svar: Höjda räntor skulle påverka låntagares bostadslån och även bostadspriserna. Räntan kommer då bli dyrare och det bidrar till att bostadslånet blir dyrare, och det slutar med en hel del mindre pengar i plånboken. Med högre reporänta skulle bostadspriserna minska dock. De som får effekt på det är de som ska sälja eller köpa bostad, och det beror på att det blir billigare att låna när det är en låg reporänta. Även det gör så att köparen är beredd på att betala mer för bostaden än om den hade varit dyrare. För utrikeshandeln skulle intresset för valutan ökas med en höjd reporänta. Det påverkar då import och export av varor till och från utlandet just för att valutan blir mindre värdefull och det skapar då intresse för andra länder. Inflationen skulle vägen kunna gå ner om reporäntan höjs. Det kommer bli dyrare att låna och samtidigt kommer det börja gå sämre för företagen och tillväxten kommer stanna upp en del. Det betyder då att även inflationen stannar upp. Med det kommer möjligheten till alla arbetslösa att stiga.

2)    Anta att ett land är på väg i en lågkonjunktur. Vilka åtgärder kan staten vidta för att stoppa utvecklingen?

Svar: För att stoppa utvecklingen kan staten välja att höja bidragen, vilket betyder att man skulle börja handla mer. Även sänka skatten som också gör att man får mer pengar och fortsätter att handla mer. De bör då även fortsätta på samma spår och sänka räntan, för samma anledningar. Att öka offentliga arbeten skulle även hjälpa då det skulle öka köpkraften, men även ge människor arbeten.

3)    Anta att ett land är på väg in till en överhettad ekonomi. Vilka åtgärder kan staten vidta för att stoppa utvecklingen?

Svar: När ekonomin börjar bli överhettad ska staten tänka i samma banor som om det vore lågkonjunktur, fast tvärtom. Istället för att höja bidragen ska man sänka den för att få folket att handla mindre. Både skatten och räntan borde då höjas för att fortsätta med mindre handel, och istället använda pengarna till att spara. Tillslut minska offentliga arbeten vilket kommer bidra till sämre köpkraft.

Uppdrag

1)    Svar:

BNP i Sverige 2014: ca 3 900 miljarder kr

BNP per capita i Sverige 2014: 404 100 kr

Inflation: -0,2

Arbetslösheten i Sverige 2015: 6,7 %

Arbetslösheten i Botkyrka 2014: 12,2 %

Arbetslösheten i Sigtuna 2014: 6,6 %

Arbetslösheten i Stockholm 2014: 6,6 %

Arbetslösheten i Salem 2014: 5,0 %

Arbetslösheten i Huddinge 2014: 6,5 %

Arbetslösheten i Södertälje 2014: 14,6 %

Inlåningsränta: 0 %

Utlåningsränta: 14,28 % -12,28 %

Statsbudgetsaldo 2014: -72,2 miljarder kr

Statsskuld: 1 344,1 miljarder kronor

2)    Hur anser Riksbanken att reporäntan utvecklas under de närmaste tre åren?

Svar: Det är osäkert i den globala ekonomin och det råder till osäkerhet i Riksbanken. Det är inte förrän under halvåret av 2017 reporäntan förväntas att höjas.

Saga Adolphsson - Globalisering

Globalisering

Globaliseringen uppstod efter andra världskriget då världshandeln ökade markant när länderna tvingades samarbeta för att kunna bygga upp sina samhällen igen. En definition av begreppet är att moderna kommunikationer knyter samman länders ekonomi, kultur, politik och miljö. Handel mellan länder och samhällen har i princip alltid funnits, men inte i samma skala som det gör idag och detta beror till en stor del på den tekniska utvecklingen som bidrar till att det är väldigt enkelt för oss människor att ta kontakt med resterande världen samt importera och exportera varor och tjänster.

Det finns olika fördelar med globaliseringen och många menar att det är positivt att importerade varor kan bli mycket billigare eftersom fler då har råd att konsumera. Självklart är det bra för en familj med dålig ekonomi men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de som producerat varan med största sannolikhet fått en väldigt låg lön för ett hårt arbete. En annan konsekvens är att vi människor sällan behöver sakna varor i våra butiker eftersom i princip allt finns året runt då man kan köpa saker som har importerats från andra länder. Det blir även enklare att kommunicera och få information från omvärlden tack vare globaliseringen, vilket innebär att vi kan ta del av nyheter och annan information som är viktig. Olika transporter för oss människor och varor effektiviseras och utvecklas hela tiden eftersom flera vill kunna erbjuda det bästa och därmed ständigt satsar på att utveckla saker och ting. Detta gäller självklart inte enbart transporter utan i princip alla företag som vill försöka konkurrera ut andra företag som erbjuder liknande varor och tjänster. Demokratiska idealer sprids även mellan länder vilket resulterar i att fler länder blir demokratiserade och därför även bättre platser att leva på.

Många anser att västvärlden är de enda som tjänar på globaliseringen eftersom i-länder ofta väljer att ha sin produktion i u-länder då det blir mycket billigare. Det skapar fler jobbtillfällen i de länder där befolkningen är som fattigast, vilket resulterar i att U-länder blir allt mer beroende av I-länder och deras produktion. Det är även så att de företag som har råd väljer att ta tillgångar från till exempel Afrika för att sedan exportera det till resterande världen. Många länder har inte en ekonomi som tillåter de att investera i fabriker och då passar folk med mer pengar gärna på att använda sig av deras tillgångar. 

En annan positiv konsekvens är att fattigdomen har minskat lite tack vare globaliseringen. Detta beror på att fler arbeten skapats, men det innebär inte per automatik att det är bra jobb. Lars Magnusson publicerade artikeln ’’Globaliseringen är inte utom kontroll’’ i SvD 2008-07-07 där han skriver ”Den skapar nya rikedomar och nya möjligheter för investeringar. Vinsterna fördelas inte jämbördigt utan tillfaller vissa grupper och klasser.”. Globaliseringen innebär att företag kan etablera sig på växande marknader och därmed gå mycket mer i vinst än om de endast hade haft konsumenter i ett land. Men precis som Lars Magnusson skriver, är det vissa personer som tjänar på globaliseringen – de som tillhör de högre klasserna.

EU-kommissionen gjorde en undersökning under år 2015 som visar att det går att koppla en femtedel av den ökade levnadsstandarden under de senaste trettio åren till globaliseringen. [1] Andreas Malm publicerade 2009-12-11 artikeln ”Den ojämna byteshandeln” i DN där han berättar att U-länder måste producera flera olika varor som bomull, nickel och olja för att kunna jämföras med länder där bilar, mjukvara och mobiltelefonisystem produceras. Utöver den ökade produktionen måste de även offra mer arbetstid och ännu mer slit, till skillnad från I-länderna som även har bättre arbetsförhållanden.

Klimatet påverkas onekligen väldigt mycket av globaliseringen, både positivt och negativt. Globaliseringen och urbaniseringen har resulterat i att miljön försämrats väldigt mycket – inte minst tack vare all export och import. Det faktum att i princip alla länder använder sig av naturresurser som till exempel olja har fått konsekvensen att den snart kommer ta slut, om inte förbättring sker inom en snar framtid. Samtidigt har globaliseringen också bidragit till att fler länder har uppmärksammat miljöfrågor och kunnat diskutera åtgärder samt lagstiftningar vilket innebär att allt tolkas ur flera olika perspektiv samt att mer vetenskap sprids.

Det går att konstatera att globaliseringen medför både positiva och negativa konsekvenser. Självklart är det jättelätt att som individ påstå att man vill att globaliseringen minskar, men då är frågan om man är redo att ge upp vissa varor och tjänster som man förbrukar i vardagen. Globaliseringen är negativ på det sättet att det i princip bara är de med en god ekonomi som vinner på det, även om det nu skapar fler arbetstillfällen. De arbeten som skapas är i många fall väldigt dåliga och även om de som arbetar tycker att det är bättre än ingenting, så anser jag att det är hemskt att vissa arbetar under så pass hemska förhållanden medan deras chefer tjänar massvis med pengar på dem. Däremot innebär globalisering också att forskningen inom medicin och dylikt hela tiden utvecklas vilket räddar flera liv årligen samtidigt som det bidragit till en ännu mer utvecklad teknik och att fler länder har demokratiserats. Det är svårt att säga att globalisering enbart är dåligt eftersom det bidragit till en stor utveckling i många samhällen. 

---

[1] http://ec.europa.eu/economy_finance/international/globalisation/index_sv.htm

Globalisering - Olle Ahlén

Världen blir mindre och mindre och nästan ingen nation på jorden är helt självständig. Globaliseringen breder ut sig i världen just nu och bidrar till både negativa och positiva sidor i olika länders ekonomi och välmående. Vissa länder gynnas samtidigt som vissa förlorar pengar.

Optimistiska globaliseringsanhängare hävdar ofta att globaliseringen gynnar alla, men är det verkligen så? Enligt journalisten Andreas Malm och Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, finns det stora brister i globaliseringen.

Visst skapar globaliseringen nya rikedomar och nya möjligheter för investeringar. Förutom det skapar också globaliseringen en ökad tillväxt och ett förbättrat välstånd. Men krig, imperialism och kolonialism är också direkta följder av globaliseringen. Rikedomarna är inte heller till för landets ekonomi eller för hela folket, utan går till vissa personer i särskilda grupper eller samhällsklasser. Nya marknader växer fram samtidigt som vissa backar och inte blir lika betydelsefulla. Dessutom blir vissa länder mer centrala på bekostnad av andra.

Så hur kan vissa länder tjäna så mycket mer än andra? Andreas Malm tog två länder, där ena producerade kaffe och det andra producerade bilar som exempel. Dessa två länder handlar endast med varandra och när billandet handlar kaffe för 10 miljoner dollar handlar kaffelandet bilar för dessa pengar. Det är alltså en handelsbalans. Men hur blir det när kaffelandet expanderar och börjar producera bomull, nickel och olja samtidigt som billandet specialiserar sig på mjukvara, mobiltelefonitjänster och IT-tjänster? Utvecklingen är i rullning och priserna på billandets nya tjänster blir allt högre och högre. Detta bidrar alltså till att kaffelandet måste exportera mer och mer, offra mer arbetstid och slita ännu hårdare i fabrikerna och på kaffeplantagen för att nå upp i den summa de betalar billandet för dess tjänster och nu upp till handelsbalansen.

Som ni kanske förstår är kaffelandet ett U-land och billandet ett I-land. Detta är ganska lätt att se att det redan är det mäktiga länderna med en bra ekonomi som faktiskt tjänar på denna sortens globalisering. Länderna kanske tjänar lika mycket pengar, men det är U-landets arbetskraft och folk som får lida.

Miljön är inte heller någonting som gynnas av globaliseringen. Jag tog kaffe som exempel i det förra stycket. En annan sak som är billig att handla in för I-länderna är naturresurser.

Anders Malm menar att I-ländernas ”kroppar” d.v.s. samhällen, har en ”ytterligt komplex ämnesomsättning, med stora anspråk på ett obrutet inflöde av resurser”. För att dessa länder ska kunna uppnå sina mål och kunna producera, behöver denna kropp näring, energi och resurser. Denna kropp behöver alltså bränsle och material i form av naturresurser. Problemet är att dessa naturresurser inte är producerad i landet, utan köps upp av U-länderna.

Precis på samma sätt som med kaffet, är kostnaden betydligt lägre jämfört med bilarna. Precis på samma sätt för arbetarna i U-länderna slita som djur för att handelsbalansen ska uppnås, och förutom det för miljön betala ett högt pris. Om ett land ser att priser på en vara sjunker, behöver man självklart producera mer för att balansera sitt utbyte. Det är fallet med naturresurser; priset sjunker. ”Det är ekologiskt katastrofalt: mer natur måste brytas, huggas, skördas, i en spiral som borrar sig fram genom ekosystemen.” menar Malm. Billigt på världsmarknaden: det som tas från naturen. Dyrt: det som spottas tillbaka.

Jag säger inte att globaliseringen alltid är något dåligt. Väldigt många ser faktiskt globalisering som något bra. Det jag gör med, på vissa plan och till en viss mån. Men precis som med alla andra saker, som jag precis redovisat, finns det stora problem även med globaliseringen.

Olle Ahlén

Julia - Uppgift 10 Globaliseringen

Globaliseringen vi ser idag är absolut inget nytt, handel mellan olika länder har skett i århundrade. Dock tog globaliseringen fart under industriella revolutionen och ökade i två omgångar till efter revolutionen. Den första skedde precis efter andra världskriget då länderna var i behov att återuppbyggnad och ekonomiskt samarbete. För att underlätta utbyte av varor sänkte man då tullavgifter och bestämde fasta växelkurser. Den andra vågen skedde runt slutet på 70-talet på grund av It-tekniken som kommit att utvecklas enormt. Det IT gjorde var att man nu enkelt kunde ”handla” och byta varor via internet och allt blev mer effektivt. Snabbare transportmetoder uppkom också såsom containrar som minskade lastningskostnader med 97%.[1] 

Tittar vi på hur mycket globaliseringen kommit att öka i dagsläget så står globaliseringens  att ekonimisk uppbyggnad osv. D 25% vn kommit att öka  uppkom också såsom containerar s enormt. att ekonimisk uppbyggnad osv. Dexport för 25% i hela världen år 2007 från att ha varit 7% år 1950. Vilket är en väldigt hög ökning för en sådan kort period och ger stora framsteg men även en del nackdelar. 

Många fördelar med globaliseringen är att vi kan tex dricka en café latte året om eller köra våran exklusiva Peugot med bensin i tanken på de hala nordiska vägarna. Vi kan helt enkelt förgylla vår vardag med saker vi inte skulle kunnat göra annars om globaliseringen inte fanns. För Sverige kan inte producera bensin, kaffe eller göra Peugots, allt detta måste Sverige importera medan Saudi-Arabien exporterar bensinen, Kenya exporterar kaffet och Frankrike exporterar vår bil.

Globaliseringen har även gjort att många U-länder fått fler möjligheter då de har fått ta del av de andra ländernas kunskap och teknik. Tittar vi tex på Indien som är ett U-land så har stora it-tekniska framsteg skett där vilket har gjort att den ekonomiska utvecklingen i landet ökat, mycket på grund av it-teknikens framväxt och lättillgänglighet.

Alla dessa punkter visar globaliseringens positiva inverkan men tyvärr kommer globaliseringen även med en del icke-positiva punkter.

Många anser att globaliseringen skapar en väldigt stor konkurrens mellan företag, vilket kan leda till att företagen vill vara snabba och vara först med allt för att få vinst. Detta i sin tur kan göra att företagen skippar att tänka på miljön när de producerar sina varor då de är billigare och snabbare vilket gör att naturtillgångar och miljön blir lidande. En del forskare anser att de ser ett sammanband mellan den ökande globaliseringen och de lidande klimatförändringarna. 

Men den största nackdelen med globaliseringen är att den skapar orättvisas mellan länderna, visst den skapar bra tillväxt men fördelningen av tillväxten är tveksam. Klyftan mellan rika och fattiga växer och de fattiga länderna blir utnyttjade av de rika länderna. Ett sätt de fattiga länderna blir utnyttjade på som Malm[2] skriver är att de fattigare länderna måste exportera så mycket mer för att gå med vinst än vad de rika länderna behöver. Sedan en till ofantlig nackdel med globaliseringen är att de rikare länderna inte bryr sig att produktionen av deras varor sker i ett av de fattigare länderna och hugger ner deras regnskog och förorenar deras luft vilket är ett grovt hot mot miljön och människor.

Globaliseringen har alltså två sidor en som är fantastisk och en som inte är det och behöver lösas. Det ska inte vara accepterat att du kan köpa kaffe på ICA och människorna som odlade det här kaffe bara får 1% av vinsten och samtidigt skövlas deras regnskog, men samtidigt vill inte Sverige stänga sina gränser med flera ton av pappersarbete för rättvisa. Så vad är svaret egentligen? Vad behövs göras för att globaliseringen inte ska stanna av då den gynnar länders ekonomi men samtidigt vara rättvis? Frågan är om det ens finns ett prefekt svar eller om allt handlar om kompromisser.

Av Julia Andersson

---

[1] Ur boken Forum Samhällskunskap 123 (2012)

[2] https://docs.google.com/document/d/1727yi6W39VHntVgk2_XdVZzLFt67SdeSKSja9exSsnU/edit