Isabella Warensce: Uppgift 7 Sveriges Ekonomi

Diskutera och analysera

1)    Vad kan ett land göra för att få ner den öppna arbetslösheten?

Svar: Konjunkturen är det som främst avgör arbetslöshetens utveckling. Men politiker kan försöka få arbetskraften bättre rustad när de dåliga tiderna vänder. Tillexempel genom att se till att de arbetslösa personerna har de kvalifikationer som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det sker då genom satsningar på utbildningsväsendet. Grundskola, gymnasium, både yrkesutbildning och högre utbildning som universitet och högskolor.

2)    Hur definierar du begreppet välfärdsstat?

Svar: Jag definierar begreppet som en regering som ger välfärd eller välbefinnande. Att regeringen är inblandad i medborgarnas liv på alla nivåer.

3)    Vilka argument finns för höga respektive låga skatter? Hur påverkas välfärdsstaten av en eventuell förändring?

Svar: Genom att ha hög skatt gör det så att det är gratis att studera på gymnasiet och högskolor. Även sjukvården är i princip gratis och äldrevården är gratis. Folk slipper bo på gatan om de saknar inkomst, för de kan få ekonomiskt bistånd, med andra ord socialbidrag. För att allt det här ska gå igenom så finansieras det med skattepengar och för att det ska gå igenom fullt ut måste man ha hög skatt.

Om vi däremot har låg skatt så skulle folk med låg inkomst kunna försörja sig utan att behöva komplettera sin inkomst med olika sorters bidrag. Man kan alltså säga att sänkta skatter skulle ge fler arbetstillfällen och ett minskat bidragsberoende. Det skulle leda till att fler betalar skatt och bidragsutgifterna minskas drastiskt. På så sätt kan vi behålla vår välfärd trots ett minskat skattetryck.

4)    Varför har vi svängningar i ekonomin? Hur kommer det sig att lågkonjunktur övergår såsmåning om till högkonjunktur tvärtom?

Svar: Det är alltid svängningar i ekonomin, vad man än har för jobb är det alltid vissa månader då det går sämre än andra. Detta beror på att alla påverkas av varandra. Om vi har en klädbutik som exempel. Under jul har de alltid en mellandagsrea, men vet vi egentligen varför? Jo anledningen är att det är då de har sin lågkonjunktur, och för att fortfarande kunna behålla sin ekonomi så rear de ut en stor del av kläderna för att folket ska kunna ha råd. Och varför skulle folket inte ha råd annars? Jo, för att det är jul och en stor del av lönen har gått åt till att handla julklappar, mat och allt sådant. Det går runt i en cirkel och visar hur beroende vissa är av varandra, och såhär går det för alla någon gång under året.

5)    Vi har pratat om samhällsekonomiska målkonflikter. Finns det metoder för att komma undan konflikter? Vilken del av konflikten skall staten prioritera?

Svar: Det går att komma undan målkonflikter men aldrig till en hel del. Konflikterna kommer alltid ligga kvar till en grund, men det finns sätt att minska dem. De enklaste sätten att hålla sig undan konflikterna är i en planekonomi. Det finns ingen konkurrens i den ekonomin. I en marknadsfri ekonomi kan man även klara sig undan till en hel del då staten inte kan lägga sig i då det inte finns några krav. Staten ska och försöker prioritera den målkonflikten som gör att de flesta blir nöjda, de gör alltså allt för att försöka dämpa konflikterna.

Diskutera och analysera

1)    Anta att den svenska Riksbanken höjer reporäntan med 0,25 %. Vilka effekter kommer ökningen ha på boendekostnader, inflationen, arbetslösheten och Sveriges utrikeshandel och därmed balansen i utrikesaffärerna?

Svar: Höjda räntor skulle påverka låntagares bostadslån och även bostadspriserna. Räntan kommer då bli dyrare och det bidrar till att bostadslånet blir dyrare, och det slutar med en hel del mindre pengar i plånboken. Med högre reporänta skulle bostadspriserna minska dock. De som får effekt på det är de som ska sälja eller köpa bostad, och det beror på att det blir billigare att låna när det är en låg reporänta. Även det gör så att köparen är beredd på att betala mer för bostaden än om den hade varit dyrare. För utrikeshandeln skulle intresset för valutan ökas med en höjd reporänta. Det påverkar då import och export av varor till och från utlandet just för att valutan blir mindre värdefull och det skapar då intresse för andra länder. Inflationen skulle vägen kunna gå ner om reporäntan höjs. Det kommer bli dyrare att låna och samtidigt kommer det börja gå sämre för företagen och tillväxten kommer stanna upp en del. Det betyder då att även inflationen stannar upp. Med det kommer möjligheten till alla arbetslösa att stiga.

2)    Anta att ett land är på väg i en lågkonjunktur. Vilka åtgärder kan staten vidta för att stoppa utvecklingen?

Svar: För att stoppa utvecklingen kan staten välja att höja bidragen, vilket betyder att man skulle börja handla mer. Även sänka skatten som också gör att man får mer pengar och fortsätter att handla mer. De bör då även fortsätta på samma spår och sänka räntan, för samma anledningar. Att öka offentliga arbeten skulle även hjälpa då det skulle öka köpkraften, men även ge människor arbeten.

3)    Anta att ett land är på väg in till en överhettad ekonomi. Vilka åtgärder kan staten vidta för att stoppa utvecklingen?

Svar: När ekonomin börjar bli överhettad ska staten tänka i samma banor som om det vore lågkonjunktur, fast tvärtom. Istället för att höja bidragen ska man sänka den för att få folket att handla mindre. Både skatten och räntan borde då höjas för att fortsätta med mindre handel, och istället använda pengarna till att spara. Tillslut minska offentliga arbeten vilket kommer bidra till sämre köpkraft.

Uppdrag

1)    Svar:

BNP i Sverige 2014: ca 3 900 miljarder kr

BNP per capita i Sverige 2014: 404 100 kr

Inflation: -0,2

Arbetslösheten i Sverige 2015: 6,7 %

Arbetslösheten i Botkyrka 2014: 12,2 %

Arbetslösheten i Sigtuna 2014: 6,6 %

Arbetslösheten i Stockholm 2014: 6,6 %

Arbetslösheten i Salem 2014: 5,0 %

Arbetslösheten i Huddinge 2014: 6,5 %

Arbetslösheten i Södertälje 2014: 14,6 %

Inlåningsränta: 0 %

Utlåningsränta: 14,28 % -12,28 %

Statsbudgetsaldo 2014: -72,2 miljarder kr

Statsskuld: 1 344,1 miljarder kronor

2)    Hur anser Riksbanken att reporäntan utvecklas under de närmaste tre åren?

Svar: Det är osäkert i den globala ekonomin och det råder till osäkerhet i Riksbanken. Det är inte förrän under halvåret av 2017 reporäntan förväntas att höjas.