Har du missat skicka in någon uppgift?

Flemingsberg

Onsdag 30 december 2015

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint och jag hoppas att ni har haft det bra under lovet.

Om knappt 36 timmar tar 2015 slut och ett nytt år börjar. Jag riktar mig till var och en av er och jag vill härmed uppmana dig att du ser till att ifall du har några rester som du skriftligen kan lämna in, komma in med den/dem så snart det går och helst innan året tar slut.

För att bli säkert på om du har lämnat in samtliga uppgifter kolla genom listan på uppgifterna på bloggen. Se till att allt kommer in.

God fortsättning och gott nytt år!

Med hjärtliga hälsningar,

Nader Sani

Läs artikeln!

Flemingsberg
onsdag 30 december 2015

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det bra under lovet. Här kommer länken till en utmärkt artikel om Kata Dalström, en av Sveriges första riktiga feminister. Läs artikeln och tyck gärna om den!
http://www.internationalen.se/2015/12/kata-strupavskararnas-hjalpkarring/

God fortsättning och Gott nytt år!

Ha det gott,
Nader Sani

Julia Andersson: Uppgift 9 - Brev till Harald

Vad är det som feministerna vill?

/Harald

Hej Harald!

Vad vi feminister vill är såklart att alla ska vara manshatare, och helst utrota dem…

Nej absolut inte, vi älskar män men detta är några av de fördomar folk tänker när de hör ordet feminismen. För ordet har fått en negativ klang vilket inte alls har att göra med vad det verkligen betyder. Feminismen är faktiskt något väldigt simpelt och okomplicerat och betyder ”jämställdhet mellan kvinnor och män, att vi ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter helt enkelt”.

Nu kanske du tänker, har inte alla kvinnor samma rättigheter som män? Nej faktum är att i dagens moderna samhälle så har inte alla kvinnor samma rättigheter som män.

Titta dig omkring bara och försök se mer än bara ytan, dessa meningar nedan är några enstaka av många problem som gör att feminismen behövs.

Kvinnor tjänar mycket mindre än män, fast de har samma jobb och kompetens. Och kvinnor som är av färg tjänar till och med ännu mindre.

Män objektifieras/sex objektifieras inte dagligen i tidningar, reklam och övriga medier vilket kvinnor gör.

Den största andelen människor som lider av anorexia är unga tjejer, varför? För att dagens ideal av kvinnor är orealistisk och kräver att man ska vara smal och ha storlek 0.

Vilka utgör en stor majoritet inom hög positions yrken som läkare, chefer och politiska ledare, män. Vilka utgör en minimalisk minoritet inom dessa yrken, jo kvinnor.

Eller när en av fyra kvinnor blivit utsatta för en våldtäkt så är den första frågan hon får, ”Vad hade du på dig?”. Ska kvinnans kläder verkligen spela roll? Detta ska inte hända i första taget.  Frågar man samma fråga till barn eller män som blivit utsatta för våldtäkt, nej.

Och nu är vi är inne på ämnet, feminismen behövs lika mycket för män med. För att män som utsätts för våldtäkt sällan tas på allvar, för att män enligt samhället inte får visa sina känslor, särskilt rädsla och sorg. För att om killar gråter så är de ju som tjejer ”och tjejer är ju svaga”. Feminismen behövs för att man ens säger så i första taget ”du kastar som en tjej, du gråter som en tjej, du springer som en tjej” liksom trust me kvinnor kanske inte är fysiskt lika starka som män men vi är definitivt inte svaga och det är inget svagt med att gråta.

Andra orsaker för att feminismen behövs är att män alltid ska anses beskydda sin partner och inte tvärtom, eller att omtänksamma pappor sällan får vårdnaden över sitt barn i en vårdnadstvist för att ”fostran/ta hand om barn” anses vara en kvinnosak.

Så Harlad, jag hoppas du fått ett litet hum om vad feminismen vill och jag hoppas du läser på lite mer själv så att du kan få ett större grepp, för allt jag skrivit är bara en liten del av det stora hela.

Här är några tips på videos du kan se som handlar om feminismen och vad det är:

Emma Watson FN tal om HeforShe: -

https://www.youtube.com/watch?v=p-iFl4qhBsE

Chimamanda Ngozi Adichie tal om Feminismen: 

-https://www.youtube.com/watch?v=hg3umXU_qWc

Laci Green om Feminismen:

 https://www.youtube.com/watch?v=iwQBlNVqL-E

Laci Green om ”Does sexismen hurt men?” :

  https://www.youtube.com/watch?v=UwJRFClybmk

Av Julia Andersson :D 

Absolut svensk del 3

Flemingsberg
onsdag 16 december 2015

Hej på er!

Jag hoppas att ni har det fint!

Nu har jag sett tredje och sista delen i Soran Ismails TV-serie "Absolut svensk" och jag rekommenderar att även du gör det. Programmet kan du se fram till 2 januari men varför ska du vänta om du har tid just nu! Här har du länken:
http://www.svtplay.se/video/5128360/absolut-svensk/absolut-svensk-sasong-1-avsnitt-3

Vill du i efterhand kommentera programmet så står bloggen öppen för dig!

Ha det så bra!
Nader

Arbetsuppgift 9: Genus (uppgift)

Arbetsuppgift 9: Genus (uppgift)

Tumbagymnasium

Onsdag 16 december 2015

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det bra!

Efter förra veckans besök fortsätter vi med vårt arbete kring genusfrågan. Igår fick ni boken ”Alla borde vara feminister” av ”Chimamanda Ngozi Adichie” i handen och en del av er började med att läsa den. Nu kommer uppgiften:

Er uppgift är att läsa, förstå boken. Sedan ska ni med utgångspunkt från boken skriva en text till en fiktiv person som heter Harald som har bett er förklara för honom ”Va fan är det som de där feministerna vill”!

Skriv din text och publicera den på bloggen senast fredagen 18 december. Bedömningen kommer att vara mellan F och C. För ett få en bättre bedömning än E måste ditt brev till Harald vara publicerat i bloggen innan fredagen övergår till lördagen (Flemingsbergs tid gäller)!

Efter jullovet ska vi starta med frågan om globalisering. Ni som gärna vill kunna ligga lite före gruppen kan ta er genom sidorna 296-337 i boken.

Mvh

Nader Sani

Arbetsuppgift 9: Genus

Arbetsuppgift 9: Genus

Tumbagymnasium

Tisdag 8 december 2015

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det bra!

Imorgon har vi ett nytt besök. Den här gången är det Marie Evertsson som kommer från Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet till oss och ska prata med oss om genusfrågan. Därför har jag valt två texter som jag vill att ni läser i tur och ordning.

Första texten är ett kort utdrag från boken ”Det andra könet”, en av grundtexterna inom feminism och är skriven av Simone de Beauvoir, fransk filosof och feminist. Den kan du hämta här:

https://drive.google.com/open?id=0B8RX3eZZNX5XYzFxT1VlTjR1QWs

Den andra texten är skriven av Juliet Michell, brittisk feminist och socialist. Den är från 1966 och den hittar du här:

https://drive.google.com/open?id=0B8RX3eZZNX5XQjk2Qzh2WWNPdlU

Till er hjälp har jag gjort i ordning en ordlista som kan vara behjälplig vid inläsningen:

https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XdjRwSnNFWkJOam8/view?usp=sharing

Er uppgift är att läsa, förstå och göra dessa texter.

Samläs gärna i grupper och diskutera texten med varandra. Använd gärna Internet och andra källor.

Mvh

Nader Sani

Moa Nilsson: Uppgift 8, Ungdomarnas chans att få en bostad

Uppgift 8

Moa Nilsson

SA14ME

Jag inriktar mig in på ungdomarnas chans att få en egen bostad. Jag intervjuade Sandra Ahtiainen, en ungdom på 23 år. Hon jobbar på Scania och har precis fått en hyreslägenhet.

Bostadsbristen i Sverige är något som drabbar ungdomarna enormt. Även om det har börjat byggas flera bostäder i Sverige saknas det fortfarande en hel del. Bostäderna är även väldigt dyra som gör att ungdomarna inte har råd att köpa en lägenhet.

Sandra säger att det var väldigt svårt att hitta en lägenhet. Hon stod själv i bostads kön men fick ingen lägenhet med att hon hade stått i kön en kort period. Tillslut blev et så att de letade lägenhet med mammans namn. Sandras mamma hade nämligen stått i kön i 10 år. På det sättet fick Sandra sin lägenhet. Man får nämligen en bättre chans att få en lägenhet om man står i bostadskön en längre period.

Bostäder är väldigt dyra idag och mång ungdomar som inte har ekonomin brukar bo ihop med sin kompis. Man bor alltså i kombo. Man bor två eller flera personer i en bostad men man delar upp lönen.

I Sverige så har man börjat bygga nya bostäder men man väljer att bygga dyra hus istället för exempel höghus. Man väljer att bygga ett litet hus för att kunna sälja det för ett högt pris, man vill alltså gå i vinst.

Många ungdomar som precis har slutat studera har inte råd med de dyra bostäderna. Samt den höga arbetslöshet som finns i Sverige gör det svårt för ungdomarna att kunna skaffa egna pengar och kunna flytta hemifrån.

Många ungdomar är även omedvetna om vad som egentligen behövs när man flyttar hemifrån. De är inte medvetna om att man kanske får leva utan en soffa under en lång period. Sandra hade nämligen så. Hon levde utan en soffa och ett mat bord i ungefär 3 månader.

Ett diagram från bostadsmarknadens hemsida visar att priset för villor och lägenheter under januari, februari, juli och augusti är extremt höga. Det är under dessa perioder då studenter går ut skolan. Detta gör att de har det väldigt svårt att hitta en lägenhet. Samt så börjar man att studera efter sommaren med de höga siffrorna för en bostad gör att det är svårt att hitta en studentlägenhet.

Absolut svensk del 2

Tumba gymnasium

onsdag 2 december 2015

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint.

NU finns även andra avsnittet i dokumentärserien ”Absolut svensk” tillgängligt på SvtPlay. Här har ni länken till avsnittet:

http://www.svtplay.se/video/4962970/absolut-svensk/absolut-svensk-sasong-1-avsnitt-2

Se den”!

Ha det bra!

Vi ses!

Nader Sani

Amorteringskravet, Rapport av Julia Andersson

Amorteringskravet 2015/2016 – Bostadsmarknaden, Rapport

Jag skulle ta reda på mer om amorteringsförslaget och hur olika människor ser på förslaget. Jag valde att intervjua en person från byggbranschen och två privata individer om deras funderingar kring ämnet.

Vad handlar amorteringsförslaget om då? Jo det handlar främst om bolån och innebär att man måste betala av på lånet man tagit förutom att bara betala ränta. Förslaget innebär alltså att låntagaren ska amortera ned med två procent per år ner till 70 procents belåningsgrad och därefter med en procent ner till 50 procents belåningsgrad. [1] 

Det var den första augusti 2015 som amorteringsförslaget hade tänkts träda i kraft, men så blev inte fallet. Regeringens mål med amorteringskravet var att minska hushållens skuldsättning och riskerna för en finansiell kris alltså en för hög högkonjunktur.

 Varför förslaget inte blev godkänt var för att riksdagen inte var överens med regeringens proposition, en av de många orsakerna var att det krävdes lagändring för att förslaget skulle kunna träda i kraft.

 Men efter att förslaget inte gick igenom har regeringen börjat fundera mer kring kravet och har möjligtvis fått med sig 4st allianspartier vilket gör att förslaget kan komma att få majoritet och gå igenom riksdagen, men ännu är inget skrivet i sten. Dock vill allianspartierna se några modifieringar kring förslaget, en av ändringarna de vill se är att amorteringen inte ska gälla nybyggda hus då allianspartierna ser ett stort behov av att bygga flera bostäder.  ”Sverige behöver bygga mer. Vi har lyssnat på branschen och andra experter som för fram kloka argument. Nyproduktionen skulle hämmas av ett allt för stelt säger Emil Källström, Centern i DN. Men förslaget ser ändå ut att vara på god fot och MP finansmarknadsminister Per Bolund tror att förslaget kommer gå igenom år 2016 runt sommaren vilket gör förslaget åter väldigt aktuellt.

För att ta reda på hur byggbranschen ser på amorteringskravet/förslaget letade jag reda på någon som jobbade med ekonomi och försäljning på ett sådant företag. Då hittade jag Carina Andersson, ekonomisupport på Beijer byggmaterial och intervjuade henne om hennes tankar kring amorterings förslaget och hur det skulle påverka byggbranschen.  Hon tänkte mycket på samma sätt som allianspartierna om kravet, att det skulle förhindra nybyggen. Detta skulle i sin tur påverka byggbranschen negativt då de inte skulle sälja lika mycket varor och material om det byggdes färre hus.

Sedan pratade jag med privatindividen Per om hans tankar. Han tyckte att amorteringskravet skulle påverkar folk i den under skalan av bostadsköpare negativt, då det inte skulle ha råd att betala sådana summor och skulle innebära att man stannar på den plats man är. Han tyckte också att de enda som gynnas av förslaget blir de mer välbärgade som fortfarande kommer att kunna köpa hus utan någon större påverkan.

Efter att ha lyssnat på dessa två individer så intervjuade jag en till privatindivid Nader om hans tankar kring amorteringsförslaget som regeringen vill återinför 2016. Han berättade att han tyckte att förslaget var bra, då man annars bara betalar ränta på lånet och aldrig betar av sitt lån vilket gör att lånebeloppet aldrig går ner.

Resultat:

Efter att ha gjort en grundlig undersökning om amorteringsförslaget och intervjuat flertal människor om det så kommer man fram till ett lite diffust resultat. Resultatet är att förslaget har sina för och nackdelar och i nu läget finns ingen gyllene medelväg att ta utan att någon påverkas. Om förslaget t.ex. går igenom så kommer färre folk flytta och det kan komma att sätta stopp för nybyggen. Men det kan också komma att minska hushållens skuldsättningar i Sverige men frågan är bara till vilket pris. Om förslaget inte går igenom igen så kan Sverige kanske komma i en finansiell kris och högre skuldsättning. Men det gör också så att fler kan flytta och fler byggnationer kommer ske vilket kan komma att minska bostadsbristen vi har i Sverige. Ett till plus med fler nybyggen är att det skapas jobb vilket gör att även arbetslösheten går ner, men som sagt det har även sina nackdelar.

Förslaget är tufft och det är viktigt att tänka på alla effekter den kan komma att ha på samhället, jag tror att man kan försöka komma på ett mer milt amorteringskrav som gynnar fler. Ett förslag som inte sätter stopp för nybyggen och dess fördelar och ett som ändå gör att skuldsättningen inte ökar i Sverige. Kanske kan man gå en medelväg med inte allt för hög amortering som gör att även de med mindre resurser kan köpa sitt nya hus?

Av Julia Andersson

Källkritik:

http://www.dn.se/ekonomi/sa-vill-alliansen-andra-amorteringskravet/

http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/regeringen-amorteringskrav-varen-2016/

http://www.dn.se/ekonomi/mps-fokus-amorteringskravet/

http://www.dn.se/ekonomi/stod-for-bolunds-amorteringskrav/

http://www.dn.se/stories/nya-amorteringskravet/

http://www.nordnetbloggen.se/riskerna-med-amorteringskravet-2/11/03/2015/

http://www.svd.se/vad-innebar-det-skarpta-amorteringskravet

---

[1] Taget ur: http://www.dn.se/ekonomi/klart-med-krav-pa-amortering-pa-bolan/

Uppgift 8: Bostäder - Olle Ahlén

Det råder bostadsbrist i Sverige, och med den nuvarande flyktingströmmen till Sverige kommer problemen bli större. Mitt syfte med denna undersökning är att ta reda på vad politker har för lösningar på denna bostadsbrist. Hur ska ungdommar och flyktingar ta sig in på bostadsmarknaden, hur ser planerna ut och hur många bostäder måste byggas? Dessa frågor ställde jag Gabriel Melki (s), kommunalråd i Botkyrka kommun samt ordförande i samhällsbyggnadsnämnden och även klimat- och planeringsberedningens ordförande.

2014 vann Socialdemokraterna valet och bildade regering med miljöpartiet. Ett av problemen som måste lösas är är bostadsbristen. Gabriel Melki, som har engagerat sig politiskt i tjugo år och sedan 2010 jobbat med det på heltid, är kommunalråd i Botkyrka kommun med ansvar för stadsbyggnadsfrågor.

Melki beskriver bostadssituationen som ansträngd men presenterar några lösningar på problemen, både lokala och nationella. Några av dessa är hans egna tankar men andra också förslag hans parti står för.

Det första Melki presenterar är Socialdemokraternas plan för Botkyrka kommun. Man vill bygga 4000 nya bostäder fram till 2020. Detta innebär alltså att det ska byggas 600 -700 bostäder per år i Botkyrka. Detta är dubbelt så mycket om man jämför med vanliga kommuner som är lika stora som Botkyrka där det brukar byggas cirka 300-400 bostäder per år. Hur detta ska finansieras framkom inte med Melki hänvisade till översiktsplanen för Botkyrka kommun.

När det gäller bostäder för ungdomar understryker Melki att det finns närmare 300 ungdoms- och studentbostäder i Tumba och Tullinge. Förslaget han och Socialdemokraterna framför är att bygga där det redan är byggt. På platser där det redan finns bostäder finns redan infrastruktur och de flesta regler och frågor är redan utredda vilket för byggnationen lättare och effektivare. Det skulle alltså bli lättare och gå snabbare. Man måste också se hur det ser ut i olika områden i kommunen. Om det finns mycket av en boendeform, tillexempel mycket hyresrätter måste man på den platsen bygga mer bostadsrätter och tvärtom.

När det gäller lösningar nationellt i hela landet framför Melki tre förslag. Det första som måste förändras är att processen från ide till färdig bostad måste effektiviseras. I Sverige finns ett system och olika regler när man ska bygga en bostad. Tillexempel behöver man ta fram en detaljplan. När man börjar planera en bostad och tillslut 5 år senare är redo att bygga har byggföretag som Skanska eller PEAB redan gått vidare och ingen vill bygga. Melki menar att byggnadsprocessen kan förkortas och många steg kan hoppas över för att det ska gå snabbare. Om en bostad ska byggas på ett område som redan är bebyggt d ska byggas på ett område som redan rlki menar att många steg i byggnadsprocessen kan hoppas över för att det ska gåär bebyggt är de flesta frågor redan utredda och behöver inte ses över en gång till som de görs idag. Man kan också se över vissa överklaganden, men Melki pointerar att man inte ska alls ska strunta i dem helt.

Det andra förslaget Melki anger att staten kan bli mer inblandad. Med fonder eller lån av statliga banker som SBAB menar man att man kan pressa priser för byggföretag som gör att chanserna blir större att dessa vill bygga.

Det tredje förslaget handlar om att man måste bli bättre på att se över läget för bostäderna. Enligt regler och system i Sverige behövs infrastruktur som tillexempel parkeringar om man ska bygga bostäder. Om en bostad för 100 personer byggs betyder det att tillräckligt många parkeringar ska byggas i anslutning till bostäderna. Men dessa regler behöver inte alltid följas. Om bostaden ligger nära pendeltåg eller tunnelbana kan man drastiskt dra ner på t.ex. parkeringar. Detta gör det billigare för företag att bygga dessa bostäder, vilket i sin tur förhoppningsvis sänker hyran.

Jag frågade också Melki om miljonprogrammet som var aktuellt och byggdes upp i Sverige under 60- och 70-talet. Melki menar att en liknande modell som användes under den tiden kan vara aktuell i dagsläget och att Sverige redan står inför en slags miljonprogramsutmaning. Den ena delen är att de nuvarande miljonprogrammen måste rustas upp och renoveras. Den andra delen är att dessa miljonprogramsområden kan förtätas påstår Melki. Som jag tidigare skrivit blir det lättare och effektivare att bygga på platser där det redan finns bebyggelse. Melki drar också paralleller till tidigare förslag om att få in olika boendeformer på olika platser. Där det finns mycket villor vill man få in fler lägenhet och tvärtom för att motverka segregation.

När det gäller den nuvarande flyktingkrisen pointerar Melki att det är viktigt att skilja på olika boendeformer. Tillexempel finns det evakueringsboende, asylboende, boende för människor som får stanna i Sverige. När det gäller evakueringsboende och asylboende menar Melki att migrationsverket har det största ansvaret men att socialdemokraterna gärna vill samarbeta och hjälpa till. För de människor som fått tillåtelse att stanna blir problemet med bostäder precis lika stort för dem som för vanliga svenskar. Han menar att många av dessa nya svenska medborgare kommer att plockas upp av de 4000 nya bostäderna som ska byggas i Botkyrka till 2020. Melki medger att Botkyrka har varit en av de kommuner som tagit störst ansvar och vill att andra kommuner i Stockholms län också ska ställa upp.

Slutsats

Gabriel Melki tar upp ett antal förslag för att minska bostadsbristen, (4000 nya bostäder, effektivisering, blanding av boendeformer, osv) men han visar tyvärr inte hur dessa förslag ska finanseras. Detta kan mycket väl stå i en budget eller i Botkyrkas översiktsplan. Han visar inte heller på något tydligt förslag när det gäller svårigheten för unga och studerna att ha råd med och skaffa en bostad. Dock låter hans förslag när det gäller effektiveringen från idé till färdig bostad väldigt rimligt. Tyvärr tar Melki inte heller upp problemet med vardagsrasismen som sker i Sverige när det gäller invandrare och bostäder. Han ser inte problemet i att dessa invandrare per autamtik hamnar i arbetsarklassfacket och inte kommer att ha råd med en bostad när det kommer till Sverige. Han menar istället att dessa nyanlända enkelt kommer att få en bostad med de 4000 nya i Botkyrka.

Olle Ahlén