Moa Nilsson: Uppgift 7

 Uppgift 7: Sveriges ekonomi

Moa Nilsson
SA14ME

BNP	Värde på alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
Ekonomisk tillväxt	En ökning av BNP övertid.
Lågkonjunkturer	En period då det är en låg ekonomisk aktivitet samt att många människor är arbetslösa.
Konsumtion	Förbrukning av en vara eller en tjänst.
Investeringar	Att kunna göra ”uppoffringar” för att senare få inkomster i eller andra fördelar.
Export	Varor som säljs till utlandet.
Finanskris	Rubbning i den finansiella marknadens funktion.
Tillväxt	När ens ekonomi gå i vinst.
Finanskris	Allvarlig rubbning i den finansiella marknadens funktion
Avtal	Ensidig eller ömsesidig utfästelse att utföra en viss prestation, t.ex. en överlåtelse av ett föremål eller utförande av en tjänst.
Inkomstskatter	Skatt på en persons samtliga skattepliktiga intäkter.
Kommunala skatter	Skatt där det ingår såväl skatt till kommunerna som till landstingen.
Moms	Kallas den skatt som man betalar till staten när man köper varor eller tjänster.
Punktskatter	Speciella konsumtionsskatter som läggs på särskilda utvalda varor och tjänster, vanligen införd annat skäl än att ge staten inkomst.
Kapitalskatter	skatt som träffar kapital, vare sig det gäller innehav av kapital, förvärv av kapital eller kapitalavkastning.
Budgetpropositionen	Finans ministern överlämnar regeringens förslag till hur staten finanser ska se ut. Denna överlämning sker under hösten.
Vårbudgeten	Finans ministern överlämnar regeringens förslag till hur staten finanser ska se ut. Denna överlämning sker under våren.
Statsbudget	Är en sammanställning över statens planerade inkomster och utgifter under det närmsta kalenderåret.
Budgetsaldo	Skillnaden som uppstår mellan statens inkomster och utgifter.
Överbalanserad	inkomst mer än utgift
Underbalanserad	utgift mer än inkomst
Finansiella marknader	Mötesplatser där pengar förmedlas i olika former (inlåning och utlåning)
Kapitalmarknad	Här handlas det med nationella betalningsmedel (i vårt fall svenska kronor)
Valutamarknad	Här handlas det med internationella betalningsmedel
Värdepapper	Ett enklare sätt att förmedla pengar.
Aktier	Är en andel i ett företag och den som köper aktier köper alltså andelar i ett företag.
Obligationer	Skuldebrev som innebär att den som köper obligationer lånar sina pengar till den som ger ut den.

Diskutera och analysera

1)   Vad kan ett land göra för att få ner den öppna arbetslösheten?

Sverige är ett land som ligger en bit under Eu- genomsnitt. Vi i Sverige ligger på 7,3 %, Grekland däremot som har den högsta arbetslösheten ligger på 25 %. En del förklarningar till att ett land har arbetslöshet hänger ihop med de korta vridningarna i den ekonomiska konjunkturen. Andra har att göra med de mer långvariga omvandlingar som sker av den ekonomiska strukturen. En tillfällig anledning till att arbetslösheten ökar beror på att årstiderna växlar. Exempelvis behöver av snöröjning inte är efterfrågat under somrarna.

Men att förhindra en arbetslöshet kan staten indirekt försöka påverka genom att bedriva ekonomiskt politik. Ett sätt är att dämpa konjunkturgångarna genom att höja eller sänka räntan. En annan möjlighet är att ge företagen goda villkor så att de växer därmed vill anställa fler. Att sänka skatterna för företag eller bygga bredband i glesbygden kan exempelvis ge jobb åt dem som är arbetslösa där.

2)   Hur definierar du begreppet välfärdsstat?

Jag anser att begreppet välfärdsstat är ett land som värnar om varje individ, vare sig om man är rik, fattig eller inte hör till det land man är i. Man ska kunna få mat på bordet, ha en plats att sova på samt ha ett hem att gå till.

3)   Vilka argument finns för höga respektive låga skatter? Hur påverkas välfärdsstaten av en eventuell förändring?

Det är grattis i Sverige att studera på gymnasium och i högskolor, sjukvården är i princip grattis, vår äldrevård är gratis och folk slipper bo på gatan om de saknar inkomst eftersom de kan få ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Allt det här finansieras med skattepengar och för att ha råd med detta måste vi ha höga skatter.
Om vi sänker skatterna minskar skatteintäkterna och då måste välfärdssamhället monteras ned, först och främst drabbas de ekonomiskt svaga i Sverige. Det skapar orättvisor eftersom det finns risk för att högskolorna måste börja ta betalt och då kan bara de välbärgade studera. Det som också kommer att försämras är sjukvården och det drabbar de som inte har råd med privat sjukvård och de som saknar en inkomst. De som saknar en inkomst kommer att ha det mycket sämre eftersom det ekonomiska stödet skulle minskas. Vi måste alltså behålla vårt höga skattetryck för välfärdens och rättvisans skull.

Lägre skatter skulle ge fler arbetstillfällen och ett minskat bidragsberoende detta skulle leda till att fler betalar skatt och bidragsutgifterna minskas drastiskt. Dessutom minskar utgifterna för administrationen av alla bidrag. På så sätt kan man behålla vår välfärd trots ett minskat skattetryck.

4)   Varför har vi svängningar i ekonomin? Hur kommer det sig att lågkonjunktur övergår så småningom till högkonjunktur och tvärtom?

Förr stod klimatet med makten utav ekonomin, bra väder gav goda skördar, medan dåligt väder innebar missväxt och hungersnöd. Numera har den moderna ekonomin till stor del frigjort sig från naturens slump.

Under vissa perioder växer ekonomin så det knakar, medan under andra perioder är ökningstakten betydligare sämre. Vid vissa tillfällen kan tillväxten upphöra, för att till och med gå tillbaka. Men hur kommer det sig?

Under högkonjuturen är efterfrågan hög på varor och tjänster, vilket höjer produkten och ökar sysselsättningen. Mer och mer pengar hamnar i omloppet och driver upp efterfrågan. När ekonomin närmar sig kapacitetstaken uppstår lätt brist på resurser, vilket gör att företagen inte hinner med att producera i takt med den ökande efterfrågan. Detta leder till en “överhettning” av ekonomin som höjer priserna. Efterfrågan har alltså blivit för stor i förhållande till utbudet. Ökande priser och räntor samt en minskad export är några utav de orsakerna till att högkonjunktur mattas av och att ekonomin åter går in i en period av lägre tillväxt. Lågkonjunktur drabbas vi utav. Orderingången minskar då hos företagen, vilket ”kyler av” ekonomin och leder till att investeringar, produktion och sysselsättning så småningom också minskar.  I takt med en sjunkande efterfrågan, kommer inflationstakten också att bli lägre. Så småningom ökar aktiviteten i ekonomin igen och återgå till högkonjunktur.

5)   Vi har pratat om samhällsekonomiska målkonflikter. Finns det metoder för att komma undan konflikter? Vilken del av konflikten skall staten prioritera?

målkonflikter är något som alltid kommer att finnas i en ekonomi. Bara användningen av miljöfarliga ämnen bara kan öka tillväxten idag men gör något ont i framtiden, i långsikt drabbas framtiden negativt. Med detta exempel visar det att det är väldigt svårt att undan gå målkonflikter.

Ett land ska prioritera mest på infrastrukturen, detta på grund utav att när inflationen är låg går arbetslösheten upp. På långsikt går det att hålla de i balans.

6)   Anta att den svenska Riksbanken höjer reporäntan med 0,25 %. Vilka effekter kommer ökningen ha på boendekostnader, inflationen, arbetslösheten och Sveriges utrikeshandel och därmed balansen i utrikesaffärerna?

En räntehöjning gör det mer lönsamt för bankerna att låna ut sina pengar till riksbanken än att låna ut dem till kunderna. Med en höjd reporänta kommer också att höja marknadsräntorna på korta lån. Det betyder dels att alla som har lån med rörlig ränta kommer få högre räntekostnader, alltså mindre pengar över till annat, dels att förre kommer att ta nya lån. Högre räntor gör det mer lockande att spara. Allt det här gör att konsumtionen minskar.

När räntorna stiger och blir dyrare att låna, minskar också företagens investeringar. En höjd reporänta sänker aktiviteten i samhällsekonomin och har därmed en dämpad effekt på inflationen.

Om reporäntan höjs blir det även lockande att köpa svensk valuta. Den utländska efterfrågan på kronor ökar och växelkursen stiger. En starkare krona leder till att det blir billigare att importera varor från utlandet. När importerade varor blir billigare dämpas också inflationen.   

7)   Anta att ett land är på väg in i en lågkonjunktur. Vilka åtgärder kan staten vidta för att stoppa utvecklingen?

Det ett land kan göra för att stoppa en utvecklad lågkonjunktur är att höja bidragen och sänka skatten detta kan man göra för att få folk att handlar mer. Man kan samt öka offentliga arbeten för att få flera människor att jobba, man kan även sänka räntan så att vi handlar mer istället för att spara.   

8)   Anta att ett land är på väg in till en överhettad ekonomi. Vilka åtgärder kan staten vidta för att stoppa utvecklingen?

Landet kan höja räntan som gör att folk vill spara sina pengar stället för att investera pengar. Samt kan man sänka bidragen och höja skatten för att få folk att handla mindre. Man kan även minska offentliga arbeten. 

Uppdrag:

1.      

BNP	3 918 129 kr
BNP per capita	404 000 kr 2014
inflationstakten	-0,2  2014

Arbetslösheten
Botkyrka	5,6% 2013
Huddinge	6,5% 2014
Sigtuna	6,6% 2014
Stockholm	6,6% 2014
Salem	5% 2014
Södertälje	14,6% 2014

Räntor
Inlåning	0%
Utlåning	14,28 % - 12,28 %

Budget	766 miljarder kronor 2009
Budgetsaldo	-72,2 miljarder kr 2014
Statsskuld	1 369 miljarder kr nov/15-15

2.     Det är en osäkerhet i den globala ekonomin och därför tror riksbanken att reporäntan inte kommer att förändras fören under halvåret av 2017.