Uppgift 7 Olle Ahlén

Analysera och diskutera

11.     Om arbetslösheten i ett land är hög brukar ofta staten gå in och ”skapa” arbete eller sysselsättning. När arbetslösheten var hög i Tyskland under 30-talet började Hitler att påbörja att bygga Autobahn och annan infrastruktur, som skapade arbeten. När arbetslösheten är det viktigt för staten att gripa och bedriva en arbetsmarknadspolitik. Man riktar in sig direkt till de arbetslösa med exempelvis omskolning, arbetsförmedling, beredskapsarbete och starta-eget-bidrag. Staten kan också höja eller sänka räntan för att dämpa konjunkturnedgångarna. Ett annat sätt att skapa arbeten på är att ge företagen goda förutsättningar genom att tillexempel sänka skatten för företag. Detta gör att företagen sparar mer pengar och börjar växa vilket leder till att de också vill börja anställa mer människor.

22.     En del människor håller inte med om att staten ska lägga sig i ekonomin så mycket eller ge ut bidrag eller A-kassa till de som inte arbetar. Ofta är det de konservativa och liberala partierna och individerna som står för dessa åsikter. De är alltså negativa till att staten satsar stora summor när det finns risk för arbetslöshet för att skapa sysselsättning. Motståndare menar att ekonomin kan klara sig själv utan statligt styre och anser också att t.ex. bidrag kan leda till en icke arbetsvillig befolkning eftersom man ändå tjänar pengar utan att arbeta. Därav uttrycket förmyndarstat, då man menar att staten är en slags förmyndare till människor som inte arbetar. De som är positiva till statens inblandning i ekonomin och bidrag till människor som har det sämre kallar detta samhälle för folkhemmet eller den svenska modellen.

33.     Fördel höga skatter
Med höga skatter kommer saker som stat, landsting och kommun bli bättre. Alltså kommer t.ex. skolan, sjukvården och äldrevården bli bättre och sakna utgifter. Alltså kommer du kanske slippa utgifter inom sjukvården som finns just nu. Istället finansernas dessa utgifter med skatten. Detta gynnar självklart människor med en låg inkomst eftersom skatt betalas i förhållande till din lön. En avgift är samma för alla vilket betyder att en avgift på 1000 kr blir väldigt mycket mindre för någon som tjänar 70 000 kr i månaden jämfört med någon som tjänar 17 000 kr. Precis på samma sätt kommer fler läkemedel bli gratis eller mycket billigare, men efter privatiseringen av apotek i Sverige är detta ingen självklarhet eftersom företagen inte längre har med staten att göra.

Skolor och äldreboenden som inte är privata kommer som sagt att bli bättre med finare lokaler, bättre mat, en större budget och högre löner för lärare och sjukvårdpersonal. Detta kan leda till att fler människor väljer bort privata skolor vilket i sin tur kan leda till att skolorna förstatligas eller kommunaliseras.

Skatten i Sverige idag ät hög jämfört med andra länder, och tack vare det är det gratis att gå i skolan, gymnasiet och på universitet. Utan skatten skulle det alltså bli ännu mera orättvist eftersom endast de välbärgade skulle ha råd med skola och sjukvård, eftersom dessa skulle kräva avgift. Den höga skatten gör också att staten kan ge ut bidrag för de som inte har arbete. Annars skulle dessa människor inte ha någonstans att ta vägen och behöva bo på gatan.

Fördel låga skatter
Vissa anser att konkurrens skulle fungera bättre än en statlig välfärd. Utan så hög skatt kan alltså folk behålla mer pengar av sin lön samtidigt som skolor, sjukhus och äldrevården inte längre är statlig eller kommunal. Alltså tar företagen över välfärden och kan konkurrera med varandra för att skapa det bästa sjukhuset eller skolan. Man menar alltså att konkurrensen kan höja kvalitén på välfärden. Samtidigt får också folket större valfrihet när det gället att välja sjukhus eller skola då det finns flera olika företag.

Man tycker också att en skatt som arbetsgivaravgiften som företag måste betala för att anställa folk hindrar folk från att anställa. Om denna skatt togs bort skulle det inte kosta något för företag att anställa ny personal vilket drar ner arbetslösheten.

Man menar också att allt för många är beroende av bidrag i Sverige. Om man sänker skatterna för arbetstagare kommer alltså man kunna leva endast på lönen istället för att behöva bostadsbidrag eller andra bidrag.

Man menar alltså att en sänkt skatt resulterar i fler arbetstillfällen vilket i sin tur resulterar i att fler betalar skatt. Därför menar människor som är för en sänkt skatt att man kan behålla dagens välfärd med en lägre skatt.

44.     Svängningar i ekonomin min beror framför allt på att staten och riksbanken lägger sig i ekonomin. Antingen är det en högkonjunktur och invånarna konsumerar väldigt mycket och produktionen är hög. Detta kan leda till att ekonomin blir överhettad. Det kan också vara lågkonjunktur med hög arbetslöshet, låg konsumtion och därmed låg produktion.

Vi antar att det är det är en lågkonjunktur i ett land, då måste staten eller riksbanken gå in i ekonomin och göra någonting för att få människor att börja konsumera. Tillexempel kan Riksbanken sänka reporäntan vilket gör att fler människor kan börja låna och invertera. När individer och företag börjar låna och investera kommer företagen behöva anställa och producera mer. När arbetslösheten går ner kan också fler människor börja konsumera. Staten kan också ”skapa” jobb för att skapa sysselsättning. Tillexempel kan man påbörja vägbyggen eller annan infrastruktur. Om man börjar arbeta, kommer man tjäna pengar och kan då som sagt börja konsumera.

Det staten eller riksbanken nu skapat kallas för en svängning i ekonomin. När ekonomin sedan blir för överhettad kommer t.ex. riksbanken gå in och höja reporäntan, som 1991 när den höjdes under en dag med 500 %. Detta kommer då göra att färre konsumerar så att landets ekonomi inte blir överhettad. Det är alltså staten eller riksbanken som skapar svängningar i ekonomin, som definitivt är nödvändigt.

I utvecklade ekonomier förekommer alltid svängningar. Det är dock staten som kan gå in och försöka bestämma i vilken riktning ekonomin ska gå åt. Om inte staten lägger sig i alls kan det bli extrema svängningar. En högkonjunktur som man inte gör någonting åt kommer tillslut leda till hyperinflation vilket kan leda till att landet kan hamna i en lågkonjunktur med extrem arbetslöshet.
 

55.     Ja, man kan komma undan målkonflikter men endast i en planekonomi eller i en helt ren marknadsekonomi. I en planekonomi finns ingen konkurrens, alltså låg tillväxt och arbetslösheten ligger på 0 %. I en helt fri marknadsekonomi kommer staten inte lägga sig i och det finns inga konflikter eftersom inga krav finns. Det är alltså lite ”Klara sig den som klara sig kan” och om något företag går i konkurs eller om arbetslösheten ligger på 30 % spelar det ingen roll.  I en blandekonomi som i Sverige och de flesta länder runt om i Sverige går det endast att dämpa konflikterna. Du kan aldrig komma ifrån dem helt.

Staten och riksbanken använder sig av olika metoder för att hitta ett mellanting i målkonflikterna så att alla blir relativt nöjda eller så att svängningarna blir små. Man vill alltså dämpa konflikterna. Precis som jag skrivit tidigare kan staten bedriva en stabiliseringspolitik och det är precis detta man gör i detta fall också. När det gäller målkonflikten tillväxt – stabilitet kan man tillexempel höja reporäntan och skatten för att stanna upp tillväxten. En ökad tillväxt bidrar till höjd inflation vilket inte är bra för stabiliteten. Med höjd skatt och höjd ränta slutar fler folk låna och konsumera samtidigt som företagen går sämre. Detta stannar alltså upp tillväxten och inflationen. Ekonomin blir alltså stabilare.

Precis på samma sätt är det med de andra målkonflikterna. Staten och riksbanken kan alltså gå in och höja eller sänka skatten och räntan för att folk ska köpa, låna och investera mer eller mindre.  

Analysera och diskutera 2

11.     Reporäntan har en väldigt stor makt i den Svenska ekonomin. Om du framförallt bor i storstaden där ett boende är väldigt dyrt kan reporäntan göra att kostnaderna för ditt hus eller lägenhet kan bli allt för dyra för vissa hushåll. Boendepriserna i t.ex. är väldigt höga vilket betyder att människor tar lån på flera miljoner kronor. När reporäntan då höjs med 0,25 % innebär det att människor måste börja betala betydligt mer i månaden i ränta till sina banker.

Dock kan inflationen gå ner om reporäntan höjs. Som sagt blir det dyrare att låna samtidigt som företagen börjar gå sämre och tillväxten stannar upp en aning. Därmed stannar också inflationen upp. På grund av detta finns möjligheten att arbetslösheten kan stiga. Om företagen går sämre än tidigare innebär alltså detta att de inte vill anställa mer personal. En sänkt inflation i landet kan dock leda till att handeln med utlandet kan gå bättre. En sänkt inflation betyder att den svenska kronan kommer att sjunka i värde vilket gör det billigare för andra länder kan handla med Sverige.

22.     Om landet är på väg in i en lågkonjunktur måste staten på något sätt sätta folket i arbete. Om fler arbetar i ett land konsumerar fler och tillväxten ökar. Staten kan göra satsningar på vägar och infrastruktur som behöver arbetskraft. Man kan också sänka reporäntan och skatten för att fler ska konsumera. Även bidrag till företag och individer betyder att fler kan låna och köpa.

33.     Precis på samma sätt som staten gör när landet är på väg in i en lågkonjunktur måste staten göra när ekonomin blir överhettad, fast tvärt om. I detta fall vill man att folk ska sluta konsumera, så istället för att sänka skatten och reporäntan höjer man den. Staten kan också gå in i företag och sätta pris- och lönestopp. Detta görs för att företagen inte ska kunna höja priserna och lönerna längre. Man kan också stoppa bidrag till företag så att de möjligtvis går sämre.

Uppdrag

1
1.     BNP i Sverige: 3900 miljarder kr. BNP-tillväxt: 2,3 (2014)
BNP per capita i Sverige: 404 100 kr (2014)
Inflationstakt: 313, 49 KPI (-0,2) (2014)
Arbetslöshet Sverige: 6,7 % (2015)
Arbetslöshet Botkyrka: 12,2 (2014)
Arbetslöshet Sigtuna: 6,6 % (2014)
Arbetslöshet Stockholm: 6,6 % (2014)
Arbetslöshet Salem: 5,0 % (2014)
Arbetslöshet Huddinge: 6,5 % (2014)
Arbetslöshet Södertälje: 14,6 % (2014)
Inlåningsränta: 0%
Utlåningsränta: 14,28 % - 12,28 %
Statsbudgetsaldo: - 72,2 miljarder kr. (2014)
Statsskuld: 1344,1 miljarder kr.

2    2.     Den globala ekonomin är osäker så det råder osäkerhet även i den svenska riksbanken. Under andra halvåret av 2017 väntas Reporäntan höjas.