Regeringen mörkar att 80 procent förlorar på budgeten.
När det gäller det nya budgetförslaget skriver svenska dagbladet att regeringen döljer att 80 procent av hushållen förlorar på den nya budgeten. Detta skriver Jonas Gummesson i artikeln “Regeringen mörkar att 80 procent förlorar på budgeten.” publicerad den 21 september 2015 i Svenska Dagbladet.
I det gamla budget förslaget till 2015 skrev regeringen att ”Förslagen väntas företrädesvis gynna personer i den nedre delen av fördelningen och stärker de ekonomiska marginalerna för utsatta hushåll med svag ekonomi. Förslagen bidrar därmed till att minska inkomstskillnaderna i det svenska samhället, inte minst mellan könen” citerade Gummesson regeringen. Fördelningseffekterna på den förda politiken ska normalt redovisas i finansplanen. Men så är inte fallet i det nya budget förslaget för 2016.
I jobbet för det nya budget förslaget har finansdepartementet tagit fram samma typ av underlag över hur regeringens politik slår mot olika inkomstgrupper och hur den tillgängliga inkomsten påverkas. Men i den nya budgeten publiceras inte resultatet. Gummesson fortsätter och skriver att de istället redovisar den så kallade “Ginikoefficienten”. Enligt finansplanen visar den att inkomst skillnaderna bedöms till att minskas med hjälp av regeringens politik.
Sex av tio förlorar på regeringens budgetförslag
Sex av tio persone kommer efter regeringens nya budget förslag få mindre pengar i fickan. Detta skriver Dan Lucas i artikeln “Sex av tio förlorar på regeringens budgetförslag” publicerade i Dagens nyheter den 21 september 2015.
Magdalena Andersson finansminister skriver i fanansplanen till budgeten, att regeringen räknar med att framför allt de familjer med svag ekonomi kommer få det bättre. Lucas påpekar sedan att i en tabell i en bilaga finner man att 60 procent kommer få minskad inkomst efter skatt. De som förlorar mest på detta budgetförslag menar han är männen. Detta eftersom män utnyttjar ROT- och rutavdraget mer än vad kvinnor gör.
Regeringen har valt att sats ett par miljarder mer på utgiftsområdet Migration. Men Lucas fortsätter att skriva att budget är skriven på så sätt att antalet asylsökande kommer minskas nästa år. Utgifterna för de senaste veckornas flyktingströmmar finns inte med i regeingens budget och Lucas menar att deras 19 miljarder inte kommer räcka.
Lucas fortsätter sedan att påpeka att alla dessa stora poster kommer avvika mer än normalt när man tillslut ska summera kostnaderna om ett år. Regeringen kan också glädjas åt att vissa delar minskas automatiskt Ett exempel på det är garantipensionen.
5 bra sker med budgeten
I artikeln “5 bra saker med budgeten” publicerad den 21 september 2015 på ETC hemsida skriver Karl Grauers om fem bra saker budgeten innehåller.
Pensionsskatten korrigeras på så sätt att skillnaden mellan pension och lön minskas. Om man tjänar upp till 10 000 per månad försvinner skillnaden helt för pensionärer över 65 och löntagare. Skatten för inkomsten över 20 000 per månad sänks också. Detta menar Grauers är bra eftersom pensionärer får ca 100-125 kr mer i månaden. Bostadstillägget för pensionärer höjas även men ungefär 100 kr.
För att företag ska kunna bygga billiga hyresrätter återinförs investeringsstöd. Detta görs för att byggandet ska öka. På energieffektivisering av bostäder satsas ytterligare 1 miljard i miljonpogramsområderna. Man sänker också rotavdraget från 30 till 50 procent av arbetskostnaderna. Detta anser Grauers kommer leda till cirka 5,5 miljarder mer i stadskassan.
För barn under 18 år kommer läkemedel samt glasögon för alla upp till 19 år bli gratis. Detta beräknas att kosta drygt 530 miljoner kronor. Man har också budgeterat för att gränsen för gratis tandvård successivt ska höjas till 23 år. Föräldrarpengen kommer att från och med nästa år höjas från 225 till 250 kr.
Skattegolvet för investeringssparkonton, ISK, och kapitalförsäkrningar höjs. Nivåerna för skatterna sätts efter statslåneräntan. Idag betalar den som har fonder och aktier i ISK eller kapitalförsäkringar endast 0,27 % i skatt. Detta menar Grauers är alldeles för lite. Det anser också regeringen därför höjer man skattegolvet till som lägst 1,25 %.
Regeringen har också budgeterat med 1,5 miljarder kronor kommer gå till höjda lärarlöner. I och med detta menar regeringen att 60 000 skärskilt skickliga lärare kommer i genomsnitt få 3000 kronor mer i månaden. 1,3 miljarder kronor kommer också satsas på fler utbildningsplatser i yrkesskolor, komvux och folkhögskolor.
Jämförelse:
Som ni ser har alla tidningar olika åsikter när det gäller den nya budgeten. Detta beror på att dessa tidningar är präglade av olika ideologier. Både Dagens nyheter och Svenska Dagbladet är präglade av liberalismen och kritiserar då de nya budgeten eftersom liberaler vill värna om individen och inte kollektivet. ETC motsatsen till dessa två. Den är präglad om socialismen. Alltså värnar de om kollektivet och inte individen. Det är därför de tycker den nya budgeten är så bra.
Moa Nilsson och Lovisa Marklund
Tack fröknar!
SvaraRadera