Saga Adolphsson

I artikeln ”Tio miljarder till jobben trots tufft budgetläge” som publicerades på www.dn.se 2015-08-26 skriver Magdalena Andersson (S), finansminister, och Per Bolund (MP), biträdande finansminister, att partierna S, MP och V är överens om att de tre största utmaningarna för Sverige är jobben, skolan samt klimatet. I regeringens nya budgetförslag ingår en satsning på cirka tio miljarder kronor som kommer att innebära investeringar i bostäder och infrastrukturen. Detta kommer att resultera i fler jobb vid byggarbetena samt i mer effektiva transportvägar. Bostadsbrist är en faktor som har betydelse gällande arbetslöshet och genom att satsa på fler bostäder så kommer man att kunna minska arbetslösheten eftersom fler människor kommer kunna ha möjligheten att flytta närmare jobben.

I många fall så väljer partierna hellre att satsa på åtgärder samt reformer som är synliga under ens mandatperiod just för att väljarna vill se resultat. Utveckling av infrastrukturen är ett projekt som tar väldigt lång tid och kräver breda överenskommelser över blockgränserna ifall ett maktskifte skulle ske efter mandatperioden så att projektet fortsätter. Genom att satsa på infrastrukturen som järnvägar så kommer man att kunna minska koldioxidutsläppen eftersom att fler människor kommer att kunna ta sig runt via miljövänligare alternativ. Klimatet var enligt S, MP och V en av de större utmaningarna och genom att minska koldioxidutsläppet så är man en bra bit på vägen. Genom att ta upp fler miljöfrågor så skapas även fler arbeten där. Om man satsar på infrastrukturen så kommer även det att kunna minska arbetslösheten eftersom att folk kommer ha det enklare att ta sig till arbeten och fler elever kommer att kunna välja utbildning efter vad man anser är intressant och nödvändigt istället för att låta distans alternativt en dålig resväg få avgöra det.

Man menar i artikeln ”Tio miljarder till jobben trots tufft budgetläge’’ att man vill förbättra vuxenutbildningarna inom yrkeshögskolan, folkhögskolan samt Komvux. Man vill även hjälpa långtidsarbetslösa och människor som har svaga förutsättningar på arbetsmarknaden. Detta vill man göra genom investeringar i kunskap och matchning. S, MP och V säger att skolan (grundskolan) är något som måste förbättras eftersom att många elever lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet. De vill därför göra satsningar som kommer att resultera i att fler skolor är bra skolor. Detta gör man för att fler elever ska känna att de faktiskt kan klara av grundskolan och vilja fortsätta sin utbildning, men även för att lärarna ska vilja fortsätta vara lärare. Eftersom att det råder en otroligt stor lärarbrist är det viktigt att man tar vara på de lärare som finns. En åtgärd från regeringen är att de har skapat fler platser på lärarutbildningarna, men det är för fortfarande för få som väljer att plugga till lärare samtidigt som många lärare väljer att påbörja andra yrken. Hur man har planerat att förbättra skolan är dock något som är otydligt då det enda som framgår i artikeln är att man vill investera i kunskap.

I artikeln ”KI ser behov av åtstramningar’’ som publicerades på www.dn.se 2015-08-26 så står det att ökad export och konsumtion bland de svenska hushållen resulterar i god svensk tillväxt. KI, konjunkturinstitutet, menar även att det krävs finanspolitiska åtstramningar för att uppnå en budgetbalans. Detta framgår även i artikeln ’’Ljus tillväxtprognos trots ekonomisk oro’’ som publicerades på www.svd.se 2015-08-26. För att kunna få denna balans så behövs utgiftssänkningar alternativt skattehöjningar. KI menar att kronan har blivit svagare under det senaste året och att detta är en av anledningarna till att inflationen är på väg upp. Inflationen bedöms stiga långsammare än vad riksbankens prognos och att riksbanken därför bör sänka reporäntan till -0,45% eftersom att inflationen då kommer upp snabbare. Man anpassar reporäntan efter hur ekonomin ser ut och kan på så sätt klara av ekonomiska hot och kriser.

När man läser artikeln ’’Tio miljarder till jobben trots tufft budgetläge’’ så märker man att artikeln är väldigt partisk. Tidigt i artikeln kan man läsa att staten dras med stora underskott vilket är en konsekvens av den förra regeringens ofinansierade reformer och man kan även läsa att man under finanskrisen år 2008 använde sig av en expansiv finanspolitik och fortsatte att låna ungefär 20 miljarder kronor årligen till nya skattesänkningar, även när konjunkturläget förbättrades. Artikeln är skriven av Magdalena Andersson (S), finansminister och Per Bolund (MP), finansmarknadsminister och naturligtvis vill de tala fördelaktigt om sig själva och tar upp bra saker de vill göra samtidigt som de endast tar upp saker som anses vara negativa som förra regeringen gjorde. Jag tycker att det är smart eftersom den förra regeringen inte kan försvara sig i just denna artikel men när man endast tar upp negativa åsikter om något annat så är det lätt att det blir väldigt tydligt och genomskinligt vilket kan resultera i motsatt effekt.

Enligt KI så har hushållen en positiv syn på ekonomin medan Magdalena Andersson (S) och Per Bolund i artikeln ’’tio miljarder till jobben trots tufft budgetläge’’ anser att fler åtgärder krävs och verkar ha en mer negativ syn på ekonomin. Jag blev även förvånad över att man inte tog upp något gällande skattehöjningar i den artikeln tillskillnad från artikeln ’’KI ser behov av åtstramningar’’ där KI säger att skatterna behöver höjas.

Saga Adolphsson