Belägringen
i Waco, Texas
En konfliktanalys om
myndigheternas och individens agerande
Mathias
Persson 13/5-16 Introduktion
Frågeställningar
*Hur såg händelseförloppet ut i Waco?
*Vilka var de inblandade aktörerna? Vilket var
deras mål och vilka medel använde de?
*Vilka orsaker fanns till konflikten?
*Vilka åtgärder vidtogs/vidtogs inte för att lösa
konflikten?
Händelseförlopp
.
28 februari, Waco, Texas. Amerikanska
myndigheten ATF[1]
förbereder sig för att göra en husrannsakan hos David Koresh (innan Veron
Howell). Myndigheten hade misstankar om att Koresh tillverkade olagliga vapen
på sin gård, Mount Carmel. David Koresh föddes 17 augusti 1959 i Texas. Han
växte upp i en trasig familj med en 14-årig ensamstående mamma och en pappa som
hade lämnat innan David föddes. Vid 22 års ålder påstås det att dejtade han en
15-årig tjej och gjorde henne gravid. Han påstod då att han hade blivit
pånyttfödd och gick med i sjundedagsadventisterna och blev förälskad i pastorns
dotter. Koresh såg en bibel liggandes öppen med Jesaja 34, vers 16 och tolkade
budskapet ”Ty Herren själv har så biffalt, hans ande för dem samman” som
ett tecken från Gud att gifta sig med pastorns dotter. Koresh frågade pastorn
om dotters hand, varpå pastorn nekade förfrågan. Han fortsatte jaga pastorns
dotter och tillslut blev Koresh utesluten från församlingen.
1982 flyttade David Koresh till Waco, Texas där
han gick med i Davidianerna. Koresh började spela gitarr och sjunga i
Gudstjänsterna i Mount Carmel där samfundet hade sin verksamhet[2]. Koresh
blev populär i gruppen och gick snabbt upp i position och blev bibeluppläsare.
Hans stil gillades inte av de andra medlemmarna och han blev tvungen att lämna
Mount Carmel. Efter att tidigare ledare för samfundet hamnat i fängelse samlade
Koresh och hans följare ihop pengar och 1989 köpte han Mount Carmel.
David
Koresh började leva i polygami och gjorde flera av medlemmarna i Davidianerna
till sina fruar. David som såg sig själv som den siste Messias fick många barn
med hans fruar. Det ryktades mycket om att Koresh ska ha förgripit sig på sina
egna barn samt ha flertalet fruar i tidiga tonåren. Koresh berättade i ett
videoband att han är fader till flertalet barn som bor i Mount Carmel och att
han ska ha gjort 12-13 åringar gravida. Amerikanska justitiedepartementet
beskrev förhållandena för barnen som bodde i Mount Carmel som ”ohälsosamma som
bäst” och ”potentiellt livshotande som värst”.
Flertalet undersökningar gjordes av lokala myndigheter men inga bevis
för att väcka åtal hittades[3].
1993 hade ATF misstankar om att David Koresh
sysslade med tillverkning av illegala vapen. Myndigheten hade en agent som
fungerade som en infiltratör som blev medlem i samfundet och fick Koresh
tillit. Agenten vittnade om att Koresh tränade medlemmarna i att skjuta och
hantera vapen på olika sätt samt att Koresh modifierade halvautomatiska vapen
till helautomatiska vapen, vilket är olagligt utan rätt tillstånd enligt
federal lag[4].
ATF upptäckte även att Davidianerna hade ammunition för en mindre armé i Mount
Carmel. I juni 1992 började en omfattande utredning av David Koresh och hans
användning av vapen. Utredningen höll på i månader och kom fram till att på
anläggningen fanns över 150 automatvapen och explosiva vapen. På anläggningen
fanns även över 8000 rundor av ammunition, nog för att förse en mindre armé.
Myndigheten tog i februari 1993 beslutet att en husrannsakan skulle göras på
Mount Carmel och arrestera Koresh för brott mot federal lag. Med vetskapen om
att Davidianerna och Koresh möjligtvis var beväpnade togs beslutet om att
sjösattes en mindre operation som involverade 76 tungt beväpnade ATF agenter.
Planen gick ut på att med fredliga metoder evakuera samtliga medlemmar ur Mount
Carmel och arrestera Koresh och eventuella våldsmakare. Den 25 februari 1993
förbereder sig agenter från ATF att göra tillslaget. Agenterna ska utnyttja
överraskningsmomentet för att minimera risken för konfrontation med
Davidianerna. En grupp agenter skulle från luften landa på taket och gå in i
Koreshs sovrum och den andra gruppen skulle gå in i vad som troddes vara
ammunitionsförrådet. Samtidigt som gruppen på taket tog sig in skulle tre
helikoptrar cirkulera över byggnaden för att skapa en avledningsmanöver till
grupperna som skulle gå in via marken. Allt detta skulle ske utan Davidianernas
vetskap.
28 februari 1993. ATFs agent på insidan, Robert
Rodriguez fick order om att kolla en sista gång att läget var under kontroll.
Under tiden var nyhetsbil på väg mot anläggningen efter att ha fått ett tips om
vad som var på gång att hända. På vägen frågar han en brevbärare om vägen.
Brevbäraren som var Koreshs svåger skyndade sig med att berätta för resten av
gruppen vad som vad var på väg att hända, varpå ATFs agent på insidan blir
påkommen och utskickad från Mount Carmel. Agent Rodriguez varnar sina egna men
kapten Buford väljer att fortsätta med operationen. När de första agenterna
börjar närma sig Mount Carmel var Davidianerna förberedda och beväpnade.
Kvinnorna hade tagit barnen i säkerhet och männen var redo att försvara sig
själva och sina medmänniskor. Här börjar två olika versioner av samma händelse
ta form. Davidianerna hävdar att ATF avfyrade det första skottet, medan ATF
hävdar att de blev beskjutna först. Eldväxling uppstod med dödsfall på båda
sidor. Kulor från utsidan gick igenom väggar och fönster på Mount Carmel och
utsatte människorna på insidan för stor fara. Efter cirka fyra timmar upphörde
skottlossningen och ATF drog sig tillbaka. Fyra döda och 22 skadade agenter och
sex döda samt tre skadade Davidianer blev resultatet av det som skulle bli en
husrannsakan och arresteringen av en person.
Det som skulle bli en enkel operation för att
arrestera en person hade nu blivit något av nationens intresse då många medier
började rapportera om vad som hänt i Waco och nu har FBI kopplats in i fallet.
Dagar efter det misslyckade tillslaget började FBI ett försök att förhandla med
Davidianerna om att komma ut självständigt. Denna för att undvika ännu en
konfrontation. FBI bestämde sig för att det enklaste sättet att få ut Koresh ur
byggnaden var att smickra hans ego. FBIs medlare fick kontakt med insidan av
Mount Carmel och gav Koresh en möjlighet att spela in ett band med hans budskap
som sedan skulle spelas i nationell radio. Detta mot att han och hans anhängare
skulle fredligt kapitulera och lämna byggnaden självmant. Koresh svalde betet
och klockan 04:30 den tredje mars började Koresh spela in sitt budskap. Klockan
13:30 samma dag spelade American Christian Network radio (ACN) upp David
Koreshs budskap och nationen fick höra vad han hade att säga. Inslaget sändes
men ingen Koresh följd av Davidianer sågs till. FBI hade kontakt med en
Davidian vid namn Steve Schneider som befann sig på insidan av Mount Carmel.
Han berättade att allt var redo för att gå ut då Koresh plötsligt började be.
FBI tryckte på att han hade gett dem hans ord på att han skulle komma ut varpå
Steve berättar att Gud har pratat med deras ledare. Koresh påstod att Gud hade
pratat med honom och sagt åt honom att vänta. Nu var inte tiden de skulle gå
ut. Hans följare litade på hans ord om att Gud hade sagt detta till honom och
gjorde som han sade.
FBI fick se sig lurade och underpresskonferensen
fick de erkänna sitt misstag framför pressen. Under tiden konferensen höll på
hade Koresh tagit kontakt med FBIs förhandlare och hotade att hans Gud i himlen
skulle straffa FBI för detta. De skulle ”lära det den hårda vägen” sade Koresh.
Efter att tre dagar hade gått bestämde sig FBI för att sätta större press på
Davidianerna. Nio pansarvagnar och fem stridsfordon togs in från militären och
placerades utanför Mount Carmel. I och med detta blev FBIs taktik avsevärt
tuffare. Den 4 mars började stridsvagnar cirkulera runt området i förhoppning
att Davidianerna skulle bli skrämda och komma ut. Byron Sage, chefsförhandlare
på FBI var inte glad över beslutet då han ansåg att taktiken inte skulle locka
ut dem, utan snarare få motsatt effekt. Allt var dock inte förgäves. FBI hade
lyckats komma överens med Davidianerna om att släppa ett antal barn som fanns i
byggnaden. Totalt släpptes 15 barn och detta sågs som ett stort framsteg i
förhandlingarna. Den nionde mars kom ett band inifrån byggnaden. Bandet visade
flera olika familjer som hade hälsningar till sina familjer på utsidan och visa
att de inte hölls som gisslan, utan att de faktiskt stannade där inne
självmant. Med på bandet fanns också en hälsning från Koresh specifikt till
FBI. Koresh berättade lite om sin familj och visade upp sina barn han hade fått
tillsammans med sina fruar. Totalt rörde det sig om 14 barn han visade upp en
efter en till kameran, för att väcka någon form av empati hos agenterna på FBI.
Det är svårt att slåss mot någon man känner för. FBI agenter beskrev att efter
att ha kollat på bandet blev man som trollbunden. Vidare i filmen berättade
Koresh vad han hade för plan med alla hans barn. Han berättade att Gud hade
bett han att ta många fruar och leda en armé av hans barn, kallad
”Davidshuset”.
Tio dagar in i förhandlingen började FBI med en
ny strategi. Splittra gruppen från insidan. På bandet som Koresh hade skickat
till FBI syntes Steve Schneiders fru hålla i ett av barnen hon hade fått
tillsammans med David Koresh. Detta efter att Koresh bestämt att alla kvinnor
skulle avluta sina äktenskap och underkasta sig till honom. FBI tog kontakt med
Schneider och försökte vända honom mot sin ledare. Ännu en gång visade
Davidianerna prov på sin lojalitet till sin ledare och FBIs plan misslyckades
ännu en gång. FBI bestämde sig ännu en gång för att trappa upp medlen för att
få ut medlemmarna och denna gång skulle de tvinga ut Davidianerna från Mount
Carmel med våld. Under tiden hade konflikten väckt både nationellt och
internationellt medieintresse och allmänheten började delas in i två läger. Ena
sidan var för FBI och den andra sidan var emot. Pressen på FBI växte större när
de började se allt mer handlingsförlamade ut efter två misslyckade försök att
tömma byggnaden. Situationen i Waco delade även FBI i två läger. Ena sidan
förespråkade hårdare våldsammare metoder medan den andra sidan förespråkade mer
förhandling. FBI fick samtal från Schneider som uppmanade dem att flytta på
stridsvagnarna omedelbart. Schneider bekräftade det chefsförhandlare Sage
fruktade, taktiken tyckte bara tillbaka medlemmarna istället för att driva dem
ut ur huset. Förhandlarna kunde dock bara uppgivet se på när generalerna gjorde
sitt.
Den 14 mars tog FBI nästa steg i planen. När temperaturen
på natten låg på under minus fyra grader Celsius stängde FBI av all ström till
Mount Carmel. Davidianerna svarade med att kapa all kontakt med förhandlarna
från FBI. Ännu ett bakslag för FBI och en lösning på konflikten verkade nu mer
avlägsen än någonsin. I ett sista försök att återetablera tillit hos
Davidianerna tog chefsförhandlare Byron Sage initiativ till en ny farlig
lösning. Sage manade till ett möte ansikte mot ansikte med Schneider och Wayne
Martin. Övervakade av en lokal polisman möttes båda parter i ett ingenmansland
mellan byggnaden och stridsvagnarna. Samtalet innehöll bland annat saker som
Schneider och Davidianerna ansåg som viktiga, till exempel huruvida Koresh
skulle få fortsätta predika i fängelset. Huvudfrågan var huruvida myndigheten
skulle ta Mount Carmel i beslag efter att konflikten var löst. Sage lyckades
säkra Davidianernas krav och parterna gick skilda vägar. Äntligen såg det ut
som FBI gjorde framsteg. Glädjen blev dock kortvarig när David Koresh fick reda
på vad som hade sagts under mötet och vägrade gå med på villkoren som hade
givits och förbjöd fler möten med FBI. FBI svarade med en ännu hårdare taktik
än innan. Den 22 mars började FBI spela högljudda läten timme efter timme mot
byggnaden samt lös med starka strålkastare från helikoptrar in i fönstren för
att hålla medlemmarna vakna. Trots protester från förhandlingsgruppen bar
tillslut de hårda metoderna frukt. David Koresh hade beordrat en grupp på
totalt Davidianer att överlämna sig själva till FBI som blev omedelbart gripna
och hållna som bevismaterial om vad som hade pågått inne i Mount Carmel. Trots
att Koresh gett dem 12 medlemmar visade FBI inga tecken på tacksamhet. Snarare
tvärt om.
Den 27 mars började stridsvagnar förstöra saker
runt om kring byggnaden, bland annat bilar som tillhörde Koresh. När konflikten
var inne på sjätte veckan hade inga fler medlemmar överlämnat sig själva. Kvar
i byggnaden fanns 83 personer varav 22 var barn som levde utan el och rinnande
vatten, utan fick klara sig på nödransoner som fanns bunkrade i huset. Koresh
kontaktade FBI och vad som kan tolkas som hotade FBI att inte bråka med han och
hans fader, Gud. Generalerna på FBI pratade med förhandlarna och sade att inga
fler förhandlingsförsök skulle göras, och chefsförhandlare Sage fick se sig
besegrad. Bland FBI teamet fanns en rädsla att händelseförloppet snabbt skulle
utvecklas till det kollektiva självmord som skedde i Jonestown och kom därför
fram till slutsatsen att det enda sättet att avsluta konflikten var med våld.
Washington godkände att använda tårgas inne i Mount Carmel och efter 51 dagars
belägring började stridsvagnar köra in i olika delar av byggnaden och spruta in
tårgas samtidigt som FBI ropade i högtalare att detta inte var en attack utan
en konsekvens av att de inte lämnat byggnaden. Istället för att överlämna sig
till myndigheterna valde medlemmarna att gå ner i den bunker som fanns inuti
Mount Carmel. Fyra minuter in i operationen hävdar FBI att Davidianerna började
skjuta mot stridsvagnarna varav FBI hade blitt tillåtna av justitiekanslern att
använda dödligt våld om de möttes av beväpnat motstånd. Gasinjektionen var
planerad att ta 48 timmar men blev nu hastigt påskyndad. FBI använde inte
vanlig tårgas utan en blandning av 2-Klorbensenmalonsyradinitril (CS) och Diklormetan.
CS själv kan i trånga utrymmen orsaka medvetslöshet, dödsfall och en gnista kan
antända kemikalier till ett stort eldklot. När kemikaliern förbränns skapas
väteklorid, samma gas som används i fängelsegaskammare[5]. Under
flera timmar pumpades gasblandningen in i huset men ingen kom ut. FBI hade ännu
en gång misslyckats med en plan. FBI beslutade att eftersom gasen inte
fungerade skulle en stridsvagn brisera Mount Carmels framdörr. Stridsvagnarna
gjorde flera hål i anläggningens väggar för att uppmuntra Davidianerna att
komma ut[6]. Detta
kritiserades starkt i efterhand av brandexperter som menade på att hålen som
gjordes i byggnaden gjorde det enkelt för en brand att övertända hela
anläggningen[7].
Plötsligt hände det som absolut inte fick hända. Rök syntes från ena delen av
Mount Carmel och ett vittne inifrån huset säger sig ha sätt ett enormt eldklot
skjutas fräna ena sidan byggnaden till den andra som antände allt som kom i
dess väg. Elden spred sig snabbt på grund av den lättantändliga gasen som hade
sprutats in i mängder. Eftersom ingen av de återstående 83 personerna hade
lämnat byggnaden var de nu påväg mot att grillas levande. Större delen av
människorna var belägna i den bunker som fanns i mitten av byggnaden, där ingen
ventilation fanns. De människor, större delen barn som fanns inne i bunkern
kokades levande till döds. De som hade överlevt gasen det vill säga[8].
Brandkåren stoppades av FBI innan de kom fram till den övertända byggnaden med
anledningen att de inte tänker tillåta att brandmännen ska bli utsatta för
skottlossning. Mount Carmel brann ner till grunden och totalt dog 74 Davidianer
varav 21 barn och två gravida kvinnor[9].
De juridiska konsekvenserna lät inte vänta på
sig. Den 3 augusti 1993 inleddes rättegång mot främst de överlevande
Davidianerna från Mount Carmel. I rättssalen fanns företrädare för FBI och
Davidianerna, men även sakkunniga experter samt kongressledamöter från båda
partier. Efter en rättegång på nästan två månader dömdes alla åtalade medlemmar
i motsvarigheten till Tingsrätten till olika straff, vissa upp till 40 års
fängelse. Den gemensamma domen för alla
Davidianer blev medhjälp till frivilligt dråp av federala agenter. Varken FBI
eller ATF åtalades. I October 1995 bestämde ATF att den sortens agerandes
användes i Waco endast skulle användas om ingen annan metod skulle fungera[10].
Min
egen spontana tanke kring detta är att amerikanska myndigheter använde detta
som en kraftdemonstration mot andra liknande ”sektliknande” samfund då
situationen kunde fått ett mycket mindre dramatiskt slut. Redan första insatsen
med 74 ATF agenter borde aldrig ha ägt rum, istället tror jag att en simpel
polis med ett beslut om husrannsakan hade varit mycket effektivare. Hade då
någon öppnat eld hade situationen kunnat trappas upp några steg, dock inte från
allra första början. Det jag menar med en maktdemonstration är att ATF och FBI
hade hela nationens och delar av världens medier riktade på sig. Inte ett
optimalt läge att fega sig fram till resultat, utan då valde dem en mer
aggressiv taktik för att visa att detta som Davidianerna höll på med inte var
okej, och därmed sände signaler till andra liknande grupper att det är dumt att
bråka med staten. Metoderna som användes tycker jag också är värda att
ifrågasättas. Hur kan ett beslut att ta in nio stycken stridsvagnar för att
strida mot dryga 100 relativt ofarliga människor? Merparten av dessa människor
var faktiskt oskyldiga till något brott utan fick istället gå en tragisk och
plågsam död tillmötes. Amerika som säger sig vara friheten och drömmarnas land
där alla har rätt och säga vad de vill slaktar individer som gör just detta.
Ödets ironi.
En tragedi landet där allt kan hända är så förbannad att ingen dömdes för detta massmord alltså FBI och alla andra inblandade, Avd caca@roligetten.eu
SvaraRadera