Konfliktanalys
Folkmordet i
Rwanda
Under loppet av
fyra månader (april-juli 1994) dog omkring en miljon människor. I Rwanda bor
det tre olika folkgrupper, Hutuer, Tutsier och twa. Det bor totalt 12 100 049
miljoner människor i Rwanda vilket ca 84 % av dessa är Hutuer, 15 % tutsier och
1 % twa.
Hutuer och
Tutsier har under fler århundranden kämpat om att styra landet. 1959 valdes
partiet PARMEHUTU till att styra landet. Redan här skedde attacker mot tutsier,
omkring 20 000 dödades och över 200 000 flydde landet. Detta var inte enda
gången hutuer attackerade tutsier även 1964 och 1975 hände det. Då många
tutsier flydde till Uganda bildades 1985 den tutsidominerade rebellrörelsen
RPF. Rebellrörelsen kärvade att flyktingarna skulle få återvända till sitt
hemland och att tutsier skulle få lika rättigheter som hutuer. Istället för att
lyssna började regeringen (som nu var hutustyrd) förtrycka tutsier och även de
hutuer som regeringen ansåg sympatisera med tutsierna. Den hutustyrda
regeringen menade att RPF endast var ute efter att återinföra tutsierna till
makten.
Redan innan
folkmordet ägde rum hade ett krig mellan regeringen (Hutu styrd) och RPF
startats, detta var 1990. Redan här hade man sina föraningar till att det kunde
bli ett folkmord vilket gjorde att fredssamtal sattes in tidigt. Augusti 1993
skrev båda parterna på avtalet och det blev fred. Men detta kom att brytas bara
några månader senare då folkmordet tog sin början.
Allt startade
med att Rwandas president blev mördad den 6 april 1994. Hans flygplan blev
nedskjutet när de skulle landa på huvudstaden Kigalis flygplats. De som fick
skulden var tutsirebellerna och hutunationalisterna påbörjade genast sina
attacker mot tutsibefolkningen. Denna händelse var startskottet för folkmordet men
detta var inte den enda anledningen.
Allt som har hänt innan detta har lett till att läget mellan Tutsier och
Hutuer varit väldigt spänt. Detta var endast den utlösande faktorn, de
inblandade har väntat på att något ska hände så de hade en anledning att
reagera. Ett viktigt redskap i denna kamp var radion, där radiostationen RTLM
hade en stor roll. Radiostationen ägdes av regeringen och kunde därför sända ut
propaganda som hetsade mot tutsierna väldigt enkelt. Planeringen av folkmordet
leddes av milisgruppen Interahamwe som även regeringen stödde. När allt började
1994 återupptog RPF kriget mot regeringen. Vilket gjorde att de skickade styrkor
från Tanzania och Uganda för att invadera landet. Detta var lättare sagt en
gjort, Interahamwe hade inrättat fler vägspärrar som gjorde det väldigt svårt
att ta sig in i landet. RPF besegrade huturegimen efter ett tre månader långt
inbördeskrig. Totalt dog cirka 1 miljon rwandier, de allra flesta tutsier men
även hutuer som regeringen ansåg sympatisera med dem. Omkring 85 % av Rwandas
tutsier dog under denna period.
En av många
konsekvenser på folkmordet har jag redan nämnt men det finns många fler. Bland
annat våldtogs omkring 100 000-250 000 kvinnor under perioden som folkmordet
pågick. Många som våldtagits har fått allvarliga bestående men, HIV/AIDS och
psykiska problem är bara några.
Sedan
folkmordets slut har landet formellt sett styrts av samlingsregeringar mellan
Hutuer och Tutsier. Men i praktiken leds landet av den tidigare tutsigerillan
Rwandas patriotiska front (RPF) som jag har skrivit innan satte stopp på
morden. Till en början hade även ett fåtal hutuer framträdande poster i
samlingsregeringen men dessa har efter hand marginaliserats. Tutsier har idag
de allra flesta viktiga jobb i den Rwandiska regeringen vilket döljs med att
den etniska frågan är så tabu och om man kritiserar tutsiernas plats kan man
åtalas för ”uttryck för folkmordsideologi.” RPF:s dominans bekräftades när
parlamentet år 2000 utsåg deras ledare Paul Kagame till president. 2003 skedde
det första fria valet sedan folkmordet men valet var inte fritt så fritt som
man sa att det var. Oppositionen hade det väldigt svårt att få sin röst hörd då
RPF hade nästan total makt över medierna. Kagame fick hela 95 % av rösterna i
president valet och RPF fick 75 % av rösterna i parlamentsvalet. Enligt
författningen bildades en samlingsregering av tutsier och hutuer, men samtliga
regeringsmedlemmar var lojala mot RPF.
Man kan se att
efter folkmordet har tutsierna i Rwanda blivit mer och mer eftertänksamma. De
låter inte någon annan styra landet, om de inte sympatiserar med det dominerade
partiet RPF då var det okej. Detta är en konsekvens på folkmordet, de styrande
i landet gör allt de kan för att något sådant här inte ska hända igen.
Åtgärder mellanstatlig: FN hade innan allt detta ägde rum hela
2500 man i landet som bevakade freden. Men när 10 FN soldater dödades när de
försökte skydda premiärminsten i ett hutumoderatparti valde FN att minska sitt
manskap till endast 450 soldater. Den trupp som FN hade satt in i landet för
att bevaka freden fick namnet UNAMIR. Många rwandier valde att söka skydd hos
FNs trupper i tron att de skulle hjälp och skydde dem. Men FN beslutade att dra
ur sina trupper från landet blev civila dödade. Ett exempel på detta är när
flera tusen rwandier sökte skydd på en skola där UNAMIR var stationerade.
Truppen lämnade alla dessa tusen människor still sitt öde, nämligen att dö. Det
har inte skett många attacker mot UNAMIR alls under folkmordet. Totalt dödades
endast 14 FN soldater och några få lokala medarbetare under de tre månaderna
som folkmordet ägde rum. Detta visar att FN inte gjorde allt de kunde för att
bevara freden och skydda civilbefolkning. Om UNAMIR hade varit kvar i skolan
hade inte dessa tusentals rwandier dödats.
Åtgärder system: Omvärlden har efter folkmordet kritiserat
FN för att de inte agerade i konflikten. Man menar att FN inte alls gjorde allt
i sin makt för att stoppa folkmordet. Detta bekräftades i en rapport som kom
1999. I denna rapport visade det sig att det fanns brister inom FN som kan ha
påverkat det som hände. En av bristerna var att informationsflödet till FN:s
säkerhetsråd gick trögt och att varningssignalerna ignorerades. Dock har FN
efter folkmordet arbetat aktivt i Rwanda. Bland annat startade FN en speciell
domstol direkt efter folkmordet som nu kan ses vara grunden för FN:s
internationella brottsmålsdomstol som grundades i Haag 2013. Folkmordet har
faktiskt lett till att FN skapat fler nya lagar för att folkmord inte ska få
ske igen. Bland annat på 10-år jubileet 2004 tog FN fram en särskild rådgivare
som arbetar direkt med att förhindra folkmord. Samma år blev även FN-principen skyldighet att skydda verklighet. Detta
inbär att varje stat har skyldighet att skydda sin befolkning mot folkmord,
krigsbrott, brott mot mänskligheten och etnisk rensning, samt att förebygga
dessa brott.
Källor
Lovisa Marklund
SA14ME
Tack så mycket!
SvaraRaderaNader