Uppgift 8: Bostäder
Bostadsfrågan är
ständigt aktuell, speciellt i Stockholmsområdet. Detta eftersom bostadsbristen
är så stor som den är. Det finns inte tillräckligt med bostäder i förhållande
till antal invånare. Även om vi i Sverige har den starkaste befolkningstillväxten
i norden är vi det land som bygger minst, detta konstaterar Boverket i en
rapport. I endast Stockholms län beräknas det att de behövs byggas 15 000- 20
000 nya lägenheter varje år, vilket inte alls sker.
Den allra
vanligaste boende formen i Sverige är villa, alltså ett hus som man äger själv.
Men självklart är inte detta den enda boendeformen. Om man bara kollar på
Stockholms län är bostadsrätt vanligast medan i Södertälje är hyresrätt
vanligast. Utöver villa, bostadsrätt och hyresrätt kan man bo i radhus eller i
ett kollektiv. Det finns alltså väldigt många olika sätt att bo på.
Hyresrätter
Jag kommer att
gå in på hyresrätter samt hur en hyresförhandling går till i denna uppgift. Du
kommer också få reda vad hyresgästföreningen är för något. Är det verkligen så
viktigt som alla säger att engagera sig? Detta är en av många frågor ni kommer
få svar på i denna uppgift. Den jag har valt att intervjua är Kim Lindholm som
är ordförande i hyresgästföreningen i Botkyrka-Salem.
1923 bildades
Hyresgästföreningens Riksförbund (HGF) då usla bostäder och ockerhyror rådde. 1924
bildar HGF Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening (HSB) för att skapa
ett alternativ på bostadsmarknaden. Detta innebar att människor får bo med
tryggad bostad och till självkostnad. Detta är lite hur HGF startade, det är
alltså en väldigt gammal förening.
Kim Lindholm är
som sagt ordförande i Botkyrka-Salem föreningen. Detta har han varit i hela sju
år. Ordförandeposten fick han genom att han blev fram röstad på årsmötet i
lokalföreningen, han har alltså gjort ett väldigt bra jobb om han varit det i
sju hela år. I och med att han har blivit vald av medlemmarna på årsmötet är
han förtroendevald. Detta betyder att han jobbar ideellt och får därför inte
betalt.
Som ordförande
har Kim hand om massor av olika frågor inom hyresgästföreningen. Bland annat
har han hand om hyresförhandlingar tillsammans med styrelsen. Kim utvecklar
också hyresrätten som boendeform och har hand om politiken.
Det är de boende
som kan påverka vad som sker i deras område så det är väldigt viktigt att
engagera sig. Detta kan man göra på flera sätt, ett sätt är att bli medlem och
gå på årsmötena i lokalavdelningen. Det andra är att själv sitta i styrelsen i
sin lokalavdelning, då har man en större talan och kan påverka mycket mer.
Under 2011 kom
det en ny hyreslag som innebar stor förändringar i hyresförhandlingarna. Förut
förhandlade HGF endast med kommunala bolag (allmännyttan) men i och med denna
lag förhandlar de nu mera med båda två. Denna lag innebär att både kommunal och
privat ägda bolag förhandlar om hyran på lika villkor[1].
Privata bolag får heller inte höja hyrorna lika mycket som det gjort förut utan
endast några procent högre än de kommunala.
Men hur går det
hyresförhandling till då? Jo, först väljs en ”grupp” människor till att starta
en styrelse på årsmötet. Denna grupp väljer sedan ut några få som får gå och
förhandla med bolaget. Man kolla då på hur det går för bolaget ekonomiskt, hur
ser bokföringen ut? Man kollar också på vad som gynnar bolaget och vad som
gynnar den boende. Vid en förhandling när det gäller till exempel en renovering
är det några extra saker man måste tänka på. Bland annat så måste hyresgästen
ha råd att flytta tillbaka, det ska inte ske en lyx renovering så man inte har
råd att flytta tillbaka.
Slutsats
Efter jag har
gjort min intervju och läst på om HGF kan man dra en slutsats att HGF är en
väldigt viktig organisation. Utan den skulle hyrorna vara alldeles för höga och
nästan ingen skulle ha råd att bo i hyresrätter. Man kan också se att den nya
hyreslagen som kom 2011 gjorde förhandlingarna ännu bättre då privata bolag
inte längre kan göra vad de vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar