Saga och Mathias
I artikeln “Rödgröna röster: Det går att höja skatten” (publicerad på ETC.se kl.2015-09-21 09:10) får vi läsa om hur olika högt uppsatta människor inom näringslivet ger sin syn på saken.
Nationalekonom Agneta Berge säger i artikeln att regeringen har valt att inte röra alliansregeringens skattesänkningar, vilket i sin tur leder till att det finns väldigt lite rum för reformer.
En annan kritisk röst är S-debattören Göran Gredier, som skriver att finansministern Magdalena Andersson (S) har sedan dag ett hållit hårt i sin föregångare, Anders Borgs (M) retorik “krona för krona”, vilket betyder att alla reformer ska finansieras utan att belåna och utan att den ekonomiska politiken ska vara stram.
Fackförbunden har varit sparsamma med sin kritik till den nya budeten. LO har valt att vara återhållsam med sin kritik även om de hade velat se att regeringen hade skapat fler jobb. Men det är inte möjligt då de hade behövs lånade pengar för att genomföra det, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö i samma artikel. Torbjörn anser även att skattesystemet behöver på sikt reformeras för att fördela pengarna bättre till ekonomiskt svaga punkter. Han föreslår bland annat att återinföra fastighetsskatt och arvskatt för att täcka dessa ekonomiska svagheter. Agneta Berge anser att regeringen även behöver ta sig en titt på bolagsskatten. Hon menar på att med de ökade skatteintekterna så kan staten satsar på infrastrukturen.
I den andra artikeln skriver Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren om i princip samma sak. Båda skriver om hur samhället kritiserar den nya budgeten
Vad menas med dessa artiklar då? Artiklarna skriver att budgeten inte är mycket att ha enligt de rödgröna. Tyvärr ser det ekonomipolitiska läget ut så att regeringen inte kan ändra så mycket från när alliansen regerade Sverige. Det som regeringen har fått störst kritik för är att majoriteten av den svenska befolkningen förlorar på denna budget. Varför då? I regeringens budget så finner man mycket satsning på det sociala och att förebygga klassklyftor i samhället. Höjd a-kassa och höjt socialbidrag finns med i budgeten för hösten 2016. Höginkomstskatten är även höjd vilket drabbar den övre medelklassen och “överklassen”, vilket motsvarar en stor del av Sveriges befolkning.
I artikeln ’’Ränteavdragen kan förändras’’, som publicerades den 2015-09-21 på dn.se, skriver Jens Kärrman, Hans Olsson och Hans Rosén att jobb, skola och miljö är de högst prioriterade områdena i budgetpropositionen som regeringen presenterade på måndagen. Budgeten innehåller reformer för ungefär 24 miljoner kronor vilket är pengar som kommer finansieras genom skattehöjningar.
Jens Kärrman, Hans Olsson och Hans Rosén skriver att det oroväckande är utgiftsökningarna som regeringen inte har koll på eftersom kostnaderna för sjukskrivningar ökat. Regeringen räknar med att kostnaderna kommer sluta på 43 miljarder kronor nästa år vilket innebär att kostnaderna kommer att ha ökat med ungefär 6 miljarder kronor om man jämför med år 2015. Magdalena Andersson, socialdemokrat och finansminister, säger i artikeln att ett åtgärdspaket kommer att ordnas eftersom denna ökning visar på en väldigt oroande utveckling.
I artikeln står det även att regerings budget gällande kostnaderna för hushållens ränteavdrag är ”tickande bomb”. Magdalena Andersson säger hushållens skuldsättning är bekymmersam och att det kommer att påverka statsfinanserna när räntorna börjar stiga. Magdalena Andersson menar att bostadsbristen är en orsak och att regeringen kommer att satsa 6 miljarder kronor på fler bostäder. Amorteringskrav på bolån ska även införas, vilket man har kommit överens om med de borgerliga partierna och Magdalena Andersson säger också att det finns en möjlighet att ränteavdragen kan diskuteras.
Ulf Kristersson (M) menar dock i artikeln att det är för tidigt att redan nu diskutera hur ränteavdragen kommer att se ut i framtiden och han säger även att man bör vänta och se vad amorteringskravet har för resultat innan man går vidare med ytterligare reformer.
I artikeln ”Hanne Kjöller: Analysen är bra – men siffror och slutsatser skeva, som publicerades 2015-09-21 på DN.se, skriver Hanne Kjöller att ’’Om det bara hängde på bokstäverna skulle jag inte ha något större problem med avsnittet om ekonomisk trygghet vid sjukdom i regeringens budgetproposition’’ och han berättar även att regeringen är orolig över att fler använder sjukförsäkring och att fler förtidspensionerar sig. Kjöller berättar även att endast hälften av alla kontroller som ska göras när någon har varit sjukskriven i 90 dagar genomfördes år 2014. Hon menar att regeringen inte stramar åt utan gör så att fler människor får möjligheten att vara sjukskriva ännu längre.
I artikeln ’’DÖ skakar Sverige’’, som publicerades 2015-09-22 på svd.se, skriver Alexandra Ivanov att majoriteten av svenska folket förlorar på de rödgrönas budget. Alexandra Ivanov skriver att förslaget om en årlig skattehöjning på 2% gällande diesel- och bensinskatten är upprörande. Trots att alliansen under decemberöverenskommelsen lovade att inte rösta emot så bör alliansen enligt Alexandra Ivanov, inte acceptera automatiska skattehöjningar. Hon menar att decemberöverenskommelsen har negativa konsekvenser för Sverige och att alliansen borde ställa sig emot vissa val istället för att låta de rödgröna göra vad de vill.
Alla tidningarna har olika åsikter gällande den nya budgeten vilket beror på att DN betecknar sig som ’’obunden liberal’’, SvD som ’’obunden moderat’’ och ETC som är en vänsterorienterad tidning. Det är därför inte så konstigt att DN och SvD uttrycker sig mer kritiskt gällande budgeten än vad ETC gör eftersom den har sitt ursprung till vänster. Den tidning som är mest negativ mot budgeten är SvD medan DN är något mer neutral och ger flera infallsvinklar på artiklarna än vad SvD, som nästan bara tar upp negativa synpunkter, gör.
DN
SvD
Tack!
SvaraRaderaNader Sani